Bullpitt

Som de flesta är medvetna om har jag saker som jag inte vill tänka på just nu och då jag redan har lyckats bryta ihop en gång redan här på jobbet vill jag aktivera hjärnan med något som gör mig något mindre bitter och inåtvänd. En eloge ska dock ges inledningsvis till världens bästa kollega, Katten Jansson, som kan konsten att känna vittringen av ledsamhet på mils avstånd och ge en uppmuntrande kram. Enough said. Eftersom jag vet att mina övriga kollegor sitter och gnuggar geniknölarna där ute i landet och undrar över hur Elina beter sig för att samla steg ser vi bara möjligheter med att ge lite tips och trix på vägen.

Precis som förra våren när stegtävlingen kom till jobbet är detta det stora samtalsämnet vid fikaborden, lunchmatsalen och kaffeautomaterna. Alla ska visa varann sina stegräknare, jämföra stegmängd och skryta med morgonaktiviteter. Således var eftermiddagsfikat i onsdags eftermiddag inget undantag. Det diskuterades hur man bäst samlade steg och hur man skulle ha tid med detta trots jobb. Då kommer "någon" (vars namn vi inte nämner i bloggsammanhang i detta ämne på grund av stundande varsel :P) fram till nåt i stil med att vissa familjeaktiviteter är nog så uttröttande, men dels går de inte att lägga in i stegtabellen då det inte finns nån aktivitet som heter "sex" där och dels kan man inte sätta stegräknaren någonstans. Vet inte varför han tar upp detta, men jag antar att det är för att han gillar att få sista ordet och tycker att det är roande att se när andra rodnar, skruvar på sig, tystnar och stelt försöker byta samtalsämne. Hah! Det var innan Elina kom till avdelningen. Vi ser nämligen bara möjligheter med att ge stegtörstande och sexuellt frustrerade individer lite hjälp på traven.

Vadå? Det är väl inga problem, säger Elina (OBS, utan att rodna, man tänker inte ge den tillfredställelsen gratis, det är inte många som lyckats få Elina att rodna). Man sätter stegräknaren på BHn mellan tuttarna så funkar det skitbra! Där skumpar den fint och registrerar varenda rörelse som steg! Här kom det vissa spridda protester. Man kan väl inte ha BH på sig medan man har sex, hur hett är det på en skala? Osexigt! Jag vet inte vad ja ska svara på detta, så jag säger helt enkelt i sann Elina-anda; "Jaså? Det upplevde inte vi. Det gick väldigt bra för oss båda. Men det är klart, det är ju så olika det där". What to say? Självklart skulle inte Elina få sista ordet i debatten utan det började skämtas om att "haha, men då kan ju vi män ha på oss snygga bälten eller låna era BHar då". I just rest my case. Om ni män vill ha på er bälten och se ut som de superhjältar (?) ni är i sängen, så finns det säkert bara möjligheter med det. Det ska tilläggas att vederbörande fortfarande tipsar folk till höger och vänster om BHtricket, så ett visst intryck har vi nog lyckats göra trots att vi inte fick äran att avsluta ämnet.

I övrigt har det uppkommit tvivelaktiga miner och funderingar över om huruvida Elina fuskar eller inte. Jag kan lugna er oroliga själar som tror att Elina fabulerar och far med osanning. Hon är helt enkelt bara sådär bra. Vi tackar personliga tränaren Claes för detta. Även fetponnyn har bidragit med träningstillfällen och det tackar vi ödmjukast för. Vi tackar Claes för att han är så duktig på att pricka vattenkoppen när han bajsar så att vi får springa många vändor till tvättstället för att oskadliggöra den. En annan faktor som gör att Elina samlar steg som få är att hon är snål in i märgen. Hon vill inte stödja dåliga påfund såsom trängselskatter eller Stockholms Lokaltrafik, så om Elina ska ta sig någonstans i stan så GÅR hon dit. Detta har Gustav bittert fått erfara när Elina ser stora möjligheter med att våga vägra tunnelbanan trots att vi är försenade till bion med svägerskorna Frank och Elsa. Man får powerwalka helt enkelt!

Ett annat bra tips på vägen går till er som redan har ynglat av er och alltså redan har avkommor hemma som springer runt fulla av energi. Lek med dom små liven! Har man barn har man automatiskt material till ett eget, relativt billigt hemmagym. Barn (i princip oavsett ålder, så länge dom inte passerat den magiska gränsen till tonåren) älskar att bli lyfta hit och dit, leka flygplan, riddare and you name it. Man behöver inte nödvändigtvis köra den berömda "kast med liten unge", utan varför inte den mer kärlekfulla ligga-på-rygg-och-köra-push-ups med kidsen. Eller bara helt enkelt utmana dom små terroristerna i lite hederligt Nintendo Wii. Här utfärdas dock en varning för giriga ensambarn (japps, jag har själv en sådan halvbror) som inte vill dela med sig av det roliga utan ha hela konsolen för sig själv. Medling kan behöva utfärdas, men det finns bara möjligheter.

Med dessa enkla vardagstips vill jag öka konkurrensen så att jag slipper ligga ensam uppe i toppen, det börjar onekligen kännas lite ensamt. Och övriga som vill ha en suck att komma ikapp mig har Zorrolainen att tacka för att det ens blir möjligt. Zorrolainen har nämligen lämnat sitt yrke som min personliga tränare och bästa vän och gjorde klart för mig och Heidi att han bara ser möjligheter med sin nya karriär som smyckesdesigner (han passade på att bita lite i våra ringar för att vi skulle få dom snyggare bucklade) i kombination med stylist (Heidis mössa skulle sitta lite mer på svaj för att framhäva hennes frissyr hävdade han) i sitt nya liv. Vi önskar honom lycka till och vi kommer att sakna min underbara surmule! Sov gott, hjärtat, du e världens bästa kille!

Puss puss <3