Bullpitt

Felfri är verkligen rätt ord. Jag är fan top of the line, pure perfektion och jag gör aldrig fel. Det är aldrig mitt fel! Typ. Detta gäller även när jag ska parkera och när jag kör bil, som alla säkert redan vet. Därför blir jag gärna fruktansvärt förbannad på alla som gör så att detta faktum inte framgår. Dvs, dom idioter som ser möjligheter med att stå i min väg och matta glansen från min briljans. Det har visat sig finnas ett antal exempel. Utfärdar först en förvarning om att det här inlägget inte blir så långt. Det finns ju inte så många gånger när jag gör fel. Speciellt inte när det rör bilkörning. Punkt.

Det finns till att börja med två incidenter som involverar retards som envisas med att ställa sig bakom min bil när jag ska backa. Det spelar ingen roll att dom stod där långt innan jag började backa, ställer man sig bakom mig får man problem. Jag är en hästmänniska och hästmänniskor kör bilar med dragkrog. Vill du ha en dragkrok uppkörd i sidan på din bil? Nä, jag trodde väl det. Det är ungefär som att se möjligheter med att få en colaburk uppkörd någon annanstans. På tvären. Nej, det vill du helt enkelt inte vara med om, så parkera inte bakom mig där jag ska backa. Tack.

Vi kan byta incidenttyp. Det finns två tillfällen när folk jag ska besöka har alldeles för felkonstruerade uppfarter. Antingen har dom en alldeles för trång grindpassage eller så har dom brevlådor som står i vägen. Två av mina bilar har fått sätta lacken till på grund av detta. Om inte uppfarten motsvarar mina kriterier gällande vad som är snyggt så måste jag ju hjälpa till. Om det innefattar att flytta på brevlådan eller bredda grinen med sidan på bilen then so be it. Jag ser alltid bara möjligheter med att hjälpa mina medmänniskor eftersom jag är en så jävla älskvärd person.

Försök inte läxa upp mig när det gäller att mötas på trånga gator med snödrivor på sidan om vägen. Jag kan mitt hood och jag vet var dom bästa infarterna finns så om jag säger att det är du och inte jag som ska väja/backa så är det du som ska se möjligheter med att göra det. Det är bara så. Jag har aldrig varit så farbannad och otrevlig på riktigt (egentligen är jag ganska gullig å gillar inte att vara dryg mot folk in person) som när en efterbliven jävla idiot tyckte att jag skulle väja upp i en jävla snödriva istället för att han skulle backa 10 m. Men jag berättade exakt vad jag tyckte om honom när jag hade fastnat i snödrivan, som jag visste från början att jag skulle göra, och blockerade vägen för samtliga. Som tur var fattade han att jag är felfri och att det således var han som gjort fel. Han hjälpte mig att skotta, huffa å puffa tills min bil kom loss medan jag satt i bilen å ömsom svor, ömsom suckade, ömsom blängde och ömsom himlade med ögonen åt honom. Jag sa inte ens tack. Det kanske jag borde ha gjort även om jag fortfarande är osäker på om han verkligen förtjänade det. Men okej. Tack. För hjälpen med kaoset som DU orsakade.

Jag har flyttat till Årsta. Bil- och parkeringsfantasternas mardröm. Hell on earth mörka regniga kvällar när man åker runt och letar efter parkeringsplats. Så jag gjorde slag i saken, ransakade min budget, såg möjligheter och bestämde mig för att vardagslyx och piece of min fick vara värt de 1200(!) som det kostar med en garageplats i månaden (detta efter att ha varit konstant förbannad på kvällarna en dryg veckas tid, stackars Gustav). Jag sa till hon som bokar parkeringsplatser att jag ville ha en bra ruta i garaget som var lätt att parkera i. det fick jag. Sa hon. Istället fick jag en jävla pelare mitt i min ficka.

So what! Bäst som man är så kan jag parkera vart fan som helst! Ge mig bara en lucka där min bil rent fysiskt får plats så kan jag parkera där. Efter några om och men. Jag fick plats 49. Jag gick ner i garaget. Scoutade. Suckade. Hämtade biljäveln. Och parkerade. Nöjd. Fanns ingen anledning att titta på siffrorna på platserna. Jag är inte dum. Jag vet vilken som är min ruta. I den rutan har jag nu parkerat varje kväll i en vecka. Igår kväll när bilen var parkerad tittade jag dock av någon anledning upp på siffrorna. 52!? Nä, that can’t be! Vilken annan normal människa som helst hade insett sitt misstag. Suckat, kanske rodnat lite och sen parkerat om bilen. Men inte jag. Jag älskar mig själv i den här situationen när jag tänker tillbaka på den. Det naturliga för mig är inte att tänka ”shit, jag har parkerat fel i en veckas tid”, nä jag tänkte helt seriöst ”okej, vem är idioten som har bytt plats på nummerlapparna för att jävlas med mig”. I’m lovable. Bara möjligheter! Hursomhelst, även solen har fläckar. När jag hade gått runt i 5 min och konstaterat att den personen i så fall hade bytt plats på alla 90 nummerlapparna i garaget erkände jag mig besegrad och parkerade om. Till 49an.


Om någon blivit upprörd och känt sig trampad på för att jag har stått på deras ruta i en vecka så håll bara käften. Det är en idiotisk jävla ruta i alla fall och jag förbannar endast min dumhet i att jag, om jag nu nödvändigtvis skulle ta fel ruta, i alla fall kunde ha valt en bra ruta. Jag ska nu se möjligheter med att fika och hälsa nya försäljningschefen Gertrud välkommen. Han är PT på fritiden, 29 år och heter Gabriel. Jag tror att han kommer att älska sitt nya nick. Alla älskar smeknamn dom får av mig. I’m lovable.

Puss puss :)

Alla har vi sett reklamen. Ta det lugnt, vi löser det. Så ta mig fan heller. Eller vänta, jo, Ni löser en massa saker, men jag kan inte påstå att det är för min räkning ni löser saker. Däremot så löser Ni säkert saker för er själva på Ert eget lilla efterblivna sätt. Men jag kan säga Er att nu har jag blivit fistad av Er för sista gången och eftersom Ni uppenbarligen inte bryr Er om en kund mer eller mindre så ser jag bara möjligheter med att hjälpa Er att förhoppningsvis bli av med några till genom att berätta sagan om när Maxen bytte försäkringsbolag. För gott.

Jag inleder min berättelse genom att ta ett exempel ur verkligheten. Jag väljer ett exempel som (för att citera en avlägsen FB-vän) träffar varje Stockholmare som en välriktad knytnäve i solarplexus; SLs chockhöjning av busskortet. Ungefär den känslan fick jag en augustieftermiddag när jag öppnade min post. Ett glatt bred från IF meddelande mig att Maxens helförsäkring, från att redan ha kostat svindyra 14000 per år, skulle drabbas av en smärre höjning. Med 4000. Till 18000. För er som inte är så snabba i huvudräkningen innebär detta en ökning från dryga 1200 i månaden till 1500. För en fucking jävla bilförsäkring! Säkert ett missförstånd tänkte jag och såg bara möjligheter med att ringa till IF medan jag promenerade in mot stan för att äta middag.

En fredagseftermiddag i augusti är det Erik som svarar i telefonen hos IF. Jag inleder med att tala om för Erik att jag inte är en happy camper efter att ha läst brevet som skickats till mig och jag hör Erik släppa ifrån sig den berömda kundtjänstsucken (okej, en missnöjd kund, nu kommer jag inte att få någon bonus på det här samtalet), men jag ignorerar den. Jag frågar Erik hur det kan komma sig att min försäkring har ökat med 4 (fucking) tusen kronor om året. Han knappar och hummar och svarar att det är enkelt! ”Du har ju haft en skada på bilen”. Ja, just det, Einstein, och hur mycket betalade Ni ut för min skada och hur mycket betalade jag själv? Det har han förstås inte koll på sådär på rak arm, så jag ser bara möjligheter med att upplysa Erik om att dom betalade ut ca 8000 och jag betalade själv runt 10000. Fina grejer, vettu!

Jag frågar Erik varför ingen meddelade att premien skulle höjas så mycket utan möjlighet till sänkning, men det kan han självklart inte svara på eftersom det inte var han jag pratade med då. Jag känner till problemet. Men jag känner ändå att Erik, trots att han redan här har uppvisat relativt låg kompetens, ska få en andra chans. Jag ser bara möjligheter med andra chanser. Så jag frågar Erik hur han tycker att vi ska lösa problemet. Vad svarar Erik då? Vad SVARAR Erik då!? Jo, han säger att han skulle nog råda mig att byta försäkringsbolag. Vad bra. Det är ju spiken i kistan. Om inte ens personerna som jobbar på företaget tycker att jag ska ha deras produkt, trots att jag försöker tala honom till sans, så har jag väldigt svårt att se varför jag skulle vilja ha deras försäkring.

Sagt och gjort, jag tackar Erik för att han trots allt ändå är ärlig, lägger på och ringer till Zlatan på Trygg Hansa. Egentligen hör inte det här till historien, men Zlatan och jag klickar direkt och pratar en lång stund om glädjen över att det snart är helg, min förkärlek till skåningar, hel- vs halvförsäkring och vikten av att kunna vara en glad prick även om livet ger dig en bajsmacka i ansiktet. Sen blir Zlatan alvarlig och talar om att han kan ge mig samma försäkring som hos IF för 9000 per år. Dvs halva priset. Jag ser plötsligt bara stora möjligheter med Zlatan och att han lyckats rädda min helg. Han avslutar samtalet med att säga att han kommer att skicka meddelande till IF om att han ämnar att ta över Maxens försäkring, men att det kanske ändå är bäst att jag ringer dom igen samma dag som min försäkring hos dom går ut för säkerthets skull. Ska det verkligen vara nödvändigt tänker jag, men okej, Zlatan har nog rätt. Och visst fan hade han rätt.

Eftersom jag är en förvirrad själ glömmer jag bort detta och ringer dagen efter att den nya försäkringsperioden börjar eftersom jag har fått ett oroande brev från IF att don har tänkt dra massa pengar från mitt autogiro fast jag inte längre vill prenumerera på deras fistning. Jag får prata med en brudjävel. Kommer inte ihåg hennes namn och vill helst inte visa henne den respekten heller för en drygare f*tta får man leta efter. Hon vill först inte kännas vid att jag har pratat med Erik och hon vill inte heller se möjligheter med meddelandet från Zlatan. Tillslut efter många om och men, dryga suckar och kommentarer går hon med på att avsluta min försäkring. Jag tänker att även om hon är jävligt otrevlig så kan hon säkert sitt jobb och tar bort allt som har med min bilförsäkring att göra, inkl betalningarna via autogiro. Varför ser jag bara möjligheter med att tro det bästa om världens lowlifes? Lyckades hon med att göra sitt jobb?! Nej.

Som alla vet har jag svårt att hålla i mina pengar och nån dag in på varje ny månad är pengarna slut. Men inte den här gången! Nej, trots tandläkarräkningar för både mig själv och hästen på dryga 3000 var så hade jag faktiskt lite pengar över. Enl mina beräkningar, ja. Men det visar sig att IF bara ser möjligheter med att ta just mina pengar varje månad, så dom tänker minsann inte sluta med det. Så dom har glatt dragit dryga 1700 på mitt autogiro. Grattis till mig! Jag får ringa dom igen. Nu får jag prata med en relativt trevlig tant som lovar att jag får tillbaka mina pengar om 3 arbetsdagar. 3 arbetsdagar!? Vilka marginaler tror hon att jag har så att jag kan vara utan 1700 i 3 arbetsdagar. Jag orkar inte bråka med henne. Jag orkar inte ens nämna ordet kompensation och det kommer uppenbarligen inte naturligt till henne heller. Däremot undrar jag om dom inte vill ha med mig som ett sånt där referenscase som dom som enda försäkringsbolag erbjuder, så att blivande kunder kan ringa mig och få berättat för sig hur bra de sköter sina kunder. Det vill dom inte. I can’t imagine why.


Jag har fortfarande inte fått mina pengar och jag är fortfarande låst till IF med hemförsäkringen till 2012-04-29 när Zlatan plockar över även den till Trygg Hansa. Men det känns fint. Nu är jag fast med två skitbolag; Agria och IF. Men Agria har i alla fall sett möjligheter med att sätta sin bästa medarbetare på att vinna över mig på sin sida genom att muta mig med massa merch. Frågan är vad IF ska sätta in för metoder för att göra mig till en nöjd kund under vår sista tid tillsammans. Erfarenheten säger; ingen-jävla-ting. Eventuellt ”låna” mina pengar några dagar även nästa månad, men det återstår att se.

Puss puss :)

Att sälja sin lägenhet kan vara svårt , speciellt om man vill gå vinnande ur kalaset, och det vill man väl alltid? Nobody likes a looser. Eftersom jag nyligen lyckats med ovan nämnda bedrift ser jag bara möjligheter att dela med mig av lite tips och trix även i denna fråga. Vad man ska tänka på och göra när den stora affären väl ska bli av.

Till att börja med ska du se till att ha en lägenhet. Denna lägenhet ska gärna vara inhandlad på impuls en mulen dag när ingen annan ville komma på visning och du var alldeles för upptagen med att se storleken på uteplatsen för att helt missa att den var placerad i Guds anus, med andra ord i norrläge. Förtydligat; where the sun NEVER shine. Addera även att du en vecka innan köpet ska gå igenom blir blåst på massa pengar av ditt ex så att du inte längre har råd med kontantinsatsen, trots att denna för stunden bara är på 5%. För att skapa ytterligare möjligheter lägger du även till andrahandshyrare på din gamla lägenhet i form av din kusins hashpundande ickepolare. Succén är ett faktum!

Beslutet att sälja din lägenhet skall även det gärna komma som ett spontant infall. Annars kan du riskera att tajma läget för försäljningen korrekt till marknadens ups and downs tillika din favör och då blir det inte längre någon sport. Det finns inga möjligheter med fegspel, här gäller det att gå ut hårt. Samma dag som du och din pojkvän luftar tanken på att titta på gemensamt boende ska du genast sätta dig ner och ringa första bästa mäklarfirma för en värdering av din egen lya. Det där med att man väljer mäklarfirma utefter priser och konkurrensfördelar är bara en myt. Valet av mäklare ska även det ske spontant och slumpmässigt. Om du hittar en mäklarfirma på nätet som säljer något du skulle kunna tänka dig att köpa så go for it!

När du väl har valt mäklarfirma genom din egen ryska roulette är det nu dags att välja en representativ mäklare hos densamma. Här däremot gäller det att vara kräsen och veta precis vad man vill ha. Det är lite som att välja pojkvän fast ändå inte. Så jag ransakade mig själv. Vad vill jag ha av en man? Han ska självklart vara lång. Långt är maskulint. Så alltså inte någon kortis under 1.90. Sen måste han ha ett namn av rang så att folk hajar till när dom läser hans visitkort. Gustav såklart. Jag var precis på väg att ringa bort till kundtjänst för att prata med min sambo/mäklare to be när jag insåg att jag kanske borde se möjligheter med att välja någon som jag faktiskt ville att andra brudar skulle falla för. Som tur var hade min slumpvalda mäklarfirma precis vad jag sökte och även ytterligare en värdefull egenskap; han var norrlänning. Alla vet att folk litar på norrlänningar eftersom dom är så… norrlänska! Kan han sälja något? Det vete fan. Han är lång, man, heter Gustav och pratar norrlänska, sounds good to me.

På det första mötet är det viktigt att inte spela svår med mäklaren. Många gör misstaget att gå in och förhandla om priser, värderingar och väntat pris på lägenheten etc. Gör inte det. Var sådär villig och billig som bara du kan vara! Gör från början klart för din valda mäklare att du är en rookie som inte har en aning om vad fan hon håller på med. Då vet han att han kan lura i dig vad fan som helst och du har alla möjligheter i världen att bli riktigt hustlad. Ignorera även gärna det han säger om vad lägenheten är värd, det vet du oftast bättre själv. Du älskar ju din lägenhet (gudsförgäten uteplats till trots) och är övertygad om att det i alla fall måste finns några till som gör det. Se även till att boka visning och fotografering  vid detta tillfälle för att lägga i ytterligare en växel. Har du riktig tur så lyckas du på så sätt skrämma din blivande sambo så mycket att han nästan ångrar sitt beslut.

När det gäller homestyling inför fotografering gäller det att fort som fan införskaffa följande; en mamman som är bra på att städa, en bror duktig som kan allt, en mormor som är bra på att laga mat, en lättmutad blomsteleverantör, en designintresserad svärmor och en svärfar som innehar ett överkast. Det finns inget som heter ”för många kockar gör dålig soppa”. Många kockar blir kanon. Här ska du däremot inte lyssna till mäklarens råd och skotta bort snön eller sopa bort löven från uteplatsen. Då kan den ju faktiskt bli säljbar på bilderna utan att fotografen får anstränga sig och briljera med sina skills. Alla vet att fotografer gillar utmaningar. Men framför allt; IKEAs doftljus is the shit. Det finns bara möjligheter med att formligen elda upp plejset med värmeljus.

När visningen är över och alla vännerna gått hem gäller det att idka snabba puckar. Om din mäklare har gjort sitt jobb har han vid den här tidpunkten lyckats övertyga dig om att ingen vill ha uteplats i norrläge och om det nu har varit folk och budat måste vi kroka fast dom innan dom kommer på bättre tankar igen. Om det nu fanns hela 8 intressenter som var lika blonda som du ska du agera på studs. Bege dig alltså till mäklarkontoret med bläckpennan i högsta hugg redan samma dag. Förvirra även gärna dina köpare genom att låta dom tro att du är mäklarens dotter som stannar förbi på väg hem från skolan. Det gör det hela mycket mer genuint och gemytligt och med det finns bara möjligheter.

Se för Guds skull till att sälja lägenheten medan ordförande i din förening är utomlands på semester. Varför? Jo, för att det ska dröja så lång tid som möjligt innan handpenningen går över till ditt konto, så att du både hinner skriva på för köp av en ny lägenhet och passera det datum som kontantinsatsen för den nya lyan (som du självklart inte kan betala utan dessa pengar) ska vara betald. Detta för att ytterligare oroa din medbrottsling/pojkvän. Det finns bara möjligheter med living on the edge och att låna stora summor pengar av privata lånehajar.

Slutligen; se till att annonsera ut sina gamla möbler på blocket och betala 30 spänn per annons INNAN du kollar intresset för grejerna inom familjen. Annars riskerar du att spara både pengar och tid. Dessutom vet ju alla att det är fruktansvärt roligt att sälja saker på blocket och ha folk ringandes på jobbmobilen i tid och otid. Se även möjligheter med att bara några dagar innan din köpare ska ha tillträde, och efter att du har städat ur hela lägenheten, komma på att du glömt att informera honom om en deffekt. Detta för att du ska ha en sista möjlighet att skaffa magsår innan den här resan är över. Det finns dock alltid en väg ut. När du tvivlar; åk till Bauhaus.


Ett sista tips på vägen är att du, när alla papper är skrivna, lånet är löst och alla pengar finns på ditt konto, inte spontaninhandlar en ny soffa, säng eller häst bara för att du plötsligt har oanade summor pengar på ditt konto. Trots att hästen ”bara kostar 63 000” och du fortfarande har 12 000 kvar på kontot är det inte alltid en bra idé. Se tidigare inlägg. Välj istället att se möjligheter med att sitta på pengarna trots att dom brinner i fickan ;)

Puss puss :)

Att köpa häst är ett stort beslut både ekonomiskt och tidsmässigt. Eftersom detta är en individ som du kommer att tillbringa mer av din vakna tid med än din pojkvän och större del av din lön på är det viktigt att det verkligen blir någon som passar just dig. En kompis som du kan uppskatta och glädjas med varje dag i veckan, varje månad och varje år. Därför ser vi bara möjligheter med att ge lite tips och lite grundläggande saker att tänka på när man fattar detta beslut.

Börja med att konstatera att du egentligen inte har råd att köpa en ny häst eftersom dina två senaste djur har gjort dig pank. Då kommer du att avgränsa din sökning till renoveringsobjekt utan egentliga framtidshopp. Bli även gärna emotionellt engagerad i ett höpplöst fall så att du inte riktigt lyssnar när ägaren berättar att han vill ha alldeles för mycket pengar för hästen som du redan mot alla naturens lagar har fallit för. Det finns ju bara möjligheter med att köpa någonting som du aldrig kommer att kunna sälja för pengar som du inte har.

En sak att tänka på i valet av häst är att det är viktigt att utvecklas som ryttare och lära sig nya saker varje dag. Därför finns det bara möjligheter med att välja den mest störda hästen som du kan komma över. När hästen blir rädd för sadeln från den första till 400e gången man tar på den, får tokpanik och langar av dig med buller och bång om du råkar sitta upp från fel sorts pall, så vet du att du har kommit en bra bit på vägen i ditt sökande. Den här hästen kan vara ett riktigt kap. Att praktisera fallteknik på asfalt är väl varje flickas våta dröm?

Samtidigt måste man tänka på att storleken spelar en stor roll i ditt val av häst. Är du två äpplen hög ska du gärna leta efter det största monstret du kan hitta. Den ska gärna vara bred och grov (på sommaren kan den då uppnå en full vårtsvinsstatus, vilket är sällsynt och åtråvärt), ha ett jättesvårt sadelläge och massiv sadeltvång varje gång sadeln sitter en millimeter fel (det blir ju så mycket dyrare då med sadlar och du älskar ju att lägga pengar på ditt djur), samt vara hög som ett hus. Om du inte var på dåligt humör innan du började tränsa så finns det bara möjligheter med att du definitivt kommer att bli det eftersom hästen kan dra upp huvet så att du inte når utan att komma åt kärringens öron som hon såklart är väldigt rädd om.

Tänk även på att det kan vara bra att köpa en känslig häst eftersom du lär dig att använda hjälperna på ett försiktigt sätt, men den ska ju inte vara för känslig, då blir det ju ingen sport. Som jag brukar säga; oförutsägbart is the shit. Hästen ska gärna skjuta rygg och bli livrädd när du lägger på skänkeln, för att i nästa sekund stå som en ko med öronen rakt ut medan du med ettrig ponnyskänkel försöker få den att gå framåt. Eftersom du även har sett möjligheter med att köpa ett så stort åbäke når dina ben knappt nedanför sadeln, så om hästen för stunden inte vill vara känslig så händer. Absolut. Ingenting.

Självklart ska den varianten du väljer att köpa gärna vara ett måndagsexemplar med diverse defekter. Den ska till exempel inte kunna gå på vilket underlag som helst, utan gärna kräva underlag som ingen annan häst vill ha. När alla i stallet andra kämpar för att få underlaget i ridhuset och på utebanan så mjukt och sviktande som möjligt, ska din häst gärna kräva stenhård grusplan för att behaga sina leder. Annars kanske du till och med skulle kunna träna seriöst någon gång och det kan vi ju absolut inte se möjligheter med eftersom…

… Du självklart ska välja en häst som är mycket problematisk att vistas med på en tävlingsplats. Den ska gärna vara så rädd om sina bakben att det är stört omöjligt att sätta på ett par transportskydd utan att bli sparkad på låret. För att inte tala om att ta av tidigare nämnda skydd vid ankomst till tävling. Det finns bara möjligheter med att sitta under magen på din livsfarliga häst i en trång transport och ta av skydden eftersom hysterin själv inte kan stå stilla utanför. Helst ska du ju heller inte kunna sadla när du väl fått ut odjuret från transporten, utan att sadeltvången och paniken kickar in. Och om du mot all förmodan skulle få på sadeln så ska du inte kunna sitta upp eftersom du med största sannolikhet inte kan hitta en pall som duger åt damen. Se tidigare stycke om panik och avkastning.

Om du känner att den hästen du har hittat uppfyller samtliga av ovanstående kriterier finns det bara möjligheter för er att bli lyckliga tillsammans! Och det måste ni ju bli eftersom en häst med ovan egenskaper inte kan ridas av någon annan. Så har du köpt missfostret blir du inte av med det och du kan aldrig be någon om hjälp. You’re on your own. Om du trots din uppenbart suicidala läggning vill ha några safecards så se även till att djuret är hona (då kan man ta föl som med lite tur får samma störda personlighet), har en intressant stam (då kan det finnas någon idiot som vill ha den för avel) och hoppar hyfsat och glatt (då kan den komma till användning på klubbtävlingar om du kommer dit före alla andra och kan sitta upp i lugn och ro). Du kan i vilket fall glömma att få pengarna tillbaka, men om du inte kan ha kvar djuret så kanske du möjligtvis slipper betala någon annan för att ta den.


Slutligen; alla som känner mig någorlunda väl vet att jag älskar min häst. Vissa dagar är hon värd sin vikt i guld, men andra dagar är hon jävligt billig. Gratis till och med. Jag ser bara möjligheter med att få någon annan att hamna i samma situation, så jag slipper ligga ensam på marken och sprattla ;)

Puss puss :)

Som alla värmdöbor som känner Elina någorlunda väl vet, så är Elina på Värmdö Golfklubbs onsdagar endast en gång per år. Detta kan för värmdöbor, som praktiskt taget ser en missad onsdag på Golfen som en lika stor synd som att inte ha legat med minst en av sina kompisars avlagda (eller pågående, det är ju så olika det där), tyckas otroligt konstigt och upprörande, men det är ju så jag fungerar. Som tur är kan mina kompisar ändå se charmen i detta beslut och nästan känna lite exklusivitet i denna utvalda onsdag som infaller en gång om året på olika utvalda veckor och bara se möjligheter med att ta detta tillfälle i akt att se ett nytt ansikte på dansgolvet där det annars bara är samma människor, varav vilka vi har testat dom flesta av det andra könet, vecka ut och vecka in. Själv ser jag bara möjligheter med vetskapen om att alla ni som läser min blogg och bor på Värmdö kan konsten att ta mig med en nypa salt och bortse från min sarkasm ;)

Årets upplaga av Le Golf började, precis som för två år sedan, hemma hos Kattis. Kattis och Elina har haft rådande middagspakt under den gångna veckan, där vi har börjat vår dejt i stallet och sedan avancerat hem till Kattis för middag och Cola på burk. Man kan inte dricka Cola ur PET-flaska, den smakar inte okej då. Som alla vet är Kattis en mästerkock som begär endast att vi ska sitta och vara söta medan vi tittar på och, dah, det är ju verkligen lite så jag jobbar :D Dagen till ära stod grillad lax med potatis, majs, grönsaksspett, rökta räkor, aioli, tomat och mozzarella på menyn. Kattis var lite irriterad på sig själv för att hon hade glömt parmaskinkan, men Elina såg det som en utmaning att bara orka med resten av det goda. Elina som är nyss hemkommen från stallet ber om att få låna duschen innan och det går bra, men endast eftersom Elina är en fellow dvärg. Det går nämligen inte att duscha hemma hos Kattis om man är något annat än dvärg eftersom man inte kan hissa upp tvätthängaren som hänger ca 20 cm över badkarets kant. Vi ser bara möjligheter med vår ringa längd och att helt enkelt sitta i badkaret.

Kattis är smart och bestämmer att vi ska äta räkor, aioli, tomat och mozza medan vi vaktar grillen. Eftersom Elina har gått 8 timmar utan mat, dessutom ridit två stycken damphästar och gått fram och tillbaka till hagen åtaliga gånger för att hämta och lämna dessa, fattar hon inte riktigt att uppdraget "vakta grillen" faller på henne automatiskt när det är hon som sitter vänd mot grillen. Vi är ju helt övertygade om att Kattis har ögon i nacken och borde kunna hjälpa till med denna uppgift trots att hon har ryggen vänd mot eldhärden. Det visade sig vara ett fel antagande, precis som Kattis antagande att Elina från sin position skulle märka om maten börjar brinna lite lätt. Det gör hon inte. Och det är först när Kattis efter stickande rök i nosen vänder sig om som vi (jag säger vi, men det var nog faktiskt Kattis) upptäcker att laxen och spetten blir lite lätt (läs kraftigt) flamberade på grillen. Dvs, det brinner som att vi precis har tänt fanskapet! Oups! Vi ser bara möjligheter med att laxen låg med skinnet ner och att Kattis stekspade i plast (don't ask) bara smälte lite grann.

När klockan är tio i tio bestämmer vi att vi ska åka senast elva från Kattis. När klockan är kvart över tio (och Miss Marple är slut, fascinerande tant det där) börjar Elina sminka sig. När klockan är halv elva börjar Kattis. När klockan är tio i elva kommer vi på att vi måste till tvättstugan, gå ut med Ozzy och packa in oss i bilen. Med andra ord, när klockan är 23.25 sitter vi i bilen. Elina kör såklart eftersom hon är ansvarsfull och ska börja jobba tidigt på torsdagen. Efter diverse missöden, som att vi inte kan ta ut pengar på Shellen eftersom deras Internet är paj, inte baxa in båten i Mölnvik i bilen på grund av jord och inte riktigt bestämma belopp i bankomaten, parkerar vi utanför Golfen bara för att se den massiva kön som ringlar sig milslång (nja, men i alla fall 10-15 meter) utanför entren. Men då är det tur att man är dvärg och söt och kompis med en annan dvärg som är söt och stammis. Kattis flirtar med vakten och biffen är klar! Elina ser sig lite oroligt om och undrar om Kattis avtalat att vi nu måste ligga med någon som tack för hjälpen, men som tur var inte. Vi ser bara möjligheter med detta eftersom vi har världens bästa skitfan som hade satt sig på tvären till något sådant.

På Golfen gäller inte samma regler som på andra ställen, dvs att man ska hålla ihop med den/dom som man kom dit med och har bestämt innan att man ska åka hem med. Nej, nej, det är inte så det fungerar. Så fort man kommer in på Golfen börjar sporten med att tappa bort sitt sällskap, hitta en annan vän att dansa med, hitta flera vänner, hitta sin borttappade vän, tappa bort samtliga vänner när man ska köpa ut i baren (det kan finnas relationer människor på Värmdö emellan som gör att man inte tillåts handla i baren och då måste Elina, ett relativt okänt ansikte köpa istället), hitta nästan alla vänner igen utom den man ska åka hem med, dansa en stund, leta efter borttappad vän, hitta borttappad vän, tappa bort alla igen osv. osv. Så håller det alltså på ända tills klockan blir tre (i det här fallet två) och man ska kolla bland alla upphittade vänner vilka som vill följa med hem i bilen, lokalisera alla dessa inkl. den vän man kom dit med, ta med dom ut och åka hem. Det är en sport som man bara ser möjligheter med :P

Medan man utövar sin sport är det brukligt att bli kallad kvällens vackraste minst två, i detta fallet tre, av människor som är oberoende av varann. Blir man det vet man att man har lyckats med kvällens smink och lyckats lura några i alla fall ;) Man ska även bli uppbjuden några gånger av alldeles för gamla män som hänger på Golfen i hopp om att få lite tail. Har man tur har dessa män vett att ta ditt vänliga, men bestämda "tack, men nej tack". Man ska också passa sig för att råka sitta vid fel bord, vilket kan hända om man sätter sig hos en kompis som sitter med någon som ogillar personen du kom dit med. Då finns det bara möjligheter med att låssas att man ser någon man känner, det funkar alltid, alla vet att alla känner alla på Golfen.

Som en avslutning på kvällen när man är på väg hem (eller början när man är på väg dit, det är valfritt) ska man bli stoppad av polisen. Så inträffar även i år. Elina tror att poliserna stoppar henne för att hon kör i den icke existerande mittfilen före, i och efter en rondell, men Kattis är smartare. Det är ju onsdag! Dom vill bara ha ett blowjob på sin fjong (översatt; dom vill att du ska blåsa i alkomätarn). Poliserna slår på blåljusen och Elina blinkar in till sidan av vägen. Sen händer inget. Elina undrar om dom vill att hon ska går ur bilen med händerna i luften och överlämna sig frivilligt. Kattis tror att det räcker om hon stänger av motorn, sänker radion och vevar ner rutan. Det gör det. Polisen frågar var dom har varit. Då gäller det att INTE himla med ögonen och låta otrevlig när man svarar "Golfen såklart, det är ju onsdag", trots att det är självklart. Polisen tittar på körkort, låter Elina blåsa (Kattis vill också blåsa, men det får hon inte för Elina för då kan hon hamna på stationen säger polisen) och frågar om det är Elinas bil. Det är det. Han är nog bara avundsjuk på Maxen. Vi ser bara möjligheter med att fota blåljusen genom bakrutan innan vi kör hem de överförfriskade kompisarna.

Dagen efter Golfen ska man gärna jobba 12 timmar efter att man har sovit 4 timmar för att få den äkta känslan av bakfylla trots att man var nykter hela kvällen. Man vet än en gång att man har lyckats med sminket när det sitter kvar så bra att ALLA man känner på jobben frågar om man ska bli fotograferad eller bara velat göra sig fin. Det är då man avslöjar att det är dagen efter och alla säger att man borde jobba med sminkreklam. Ja, varför inte. Det finns ju bara möjligheter med att vara kvällens vackraste ggr 3 ;)

Puss puss :)

Alla har vi hört den. Låten där Imperiet sjunger om the one and only Dvärgen. Det kan även vara så att dom sjunger om Vargen, det är ju så olika det där, men jag ser bara möjligheter med att höra att dom minsann sjunger om Dvärgen du trodde var död och jag väljer att se den som min kampsång. Då slår man ur underläge, om nån tror att man är död alltså :P Å jag misstänker att många misstänkt att jag var död eller i alla fall något liknande eftersom jag inte uppdaterat bloggen överdrivet mycket dom senaste månaderna. Kanske var detta till belåtenhet för vissa som eventuellt störde sig på Elinas sätt och det faktum att hon inte drog sig för att ta upp tabubelagda och bittra ämnen såsom Rollercoaster Tycoon, vägsniglande lastbilsmongon eller liknande, men nu e ja tillbaka igen (dvs tillbaka igen igen :P). Det är dvärgen du trodde var död, you shitugly bitch ;)

Elina sitter i skrivande stund på tåget hem från Malmö där hon varit i två dagar och luftat sina säljare på Malmös gator. Vi har samlat steg för er snuskiga människor som tror att begreppet "gå på gatan" betyder nåt annat. Shame on you! Som tidigare har nämnts så har misstron mot Elinas stegsamlande varit stor, men nu kan Magnus intyga att Elina inte fuskar, utan att hon helt enkelt bara går vart hon än ska. Den lata malmöiten hade först lite svårt att acceptera denna hurtighet eftersom den spillde över även på honom, men vi tror att vi nu i alla fall lyckats öka hans acceptans något när han väl såg vilket resultat det gav på stegräknaren. Vi såg bara möjligheter med att vara sådär lite lagom löjliga å ständigt jämföra steg, så jag bjuder på den även här.

Malmö är en trevlig stad, men när man dagen efter kvällen före sitter inne i en tatueringsstudio för att vara moraliskt stöd och ev hålla handen om det skulle göra för ont och den blåsta tjejen som valsar in genom dörren med Mr Pimp/Läderhåsen låter precis som Carolina Gynning, kan det bli lite väl jobbigt och skära lite väl högt i öronen. Jag trodde bara att det var blonda sthlmsbrudar som kunde vara så korkade, men it goes to show att brunetter från Malmö kan vara snäppet värre. Det kan ju vara dom danska influenserna som florerar där nere, vad vet jag. Lita aldrig på dansken! :P Hon såg hur som helst bara möjligheter med att stå å klappa på dom uppstoppade fåglarna som hade arsenik i "pälsen" (enl den malmöitiska tatueraren har fåglar tydligen päls och då är det så, för han verkade allmänt vettig). Hon var däremot inte smart nog att bara stoppa fingrarna i halsen efteråt å befria oss andra i rummet från lidandet utan efter fjärde tillsägelsen fattade hon tillslut att det var en dum idé att klappa fågeln och tvättade händerna. Too bad.

Bara ljudet av den där ettriga nålen väckte dock begäret i mig på nytt. Begäret efter en ny gadd som har legat och grott latent under ytan ända sen jag för 5 år sen (fuck vad tiden går fort) gjorde min första lilla baby, Mr Gecco. Sen kan man ju fråga sig hur smärta och blod kan få mig att vilja ha mer, men det är ju så olika det där och alla som nån gång gjort tatueringar lär förstå precis vad jag menar (och nej, Myggan (?) och Ronja, ni räknas inte, för ni va inte män nog att härda ut :P). Jag har ju motivet klart och allt sånt, men man inser ju varje dag vikten av att gå till en bra tatuerare, man ser ju ständigt bevis på folk som inte haft samma öga för kvallitet och ser ut som helvete efteråt. Not hot and not okej. Jag ser därför bara möjligheter med att lägga band på mig tills jag har en fin bunt med sedlar som jag inte vet vad jag ska göra med, så att jag kan get back to East Street. När nu det kommer hända :P

Att hinka öl kvällen före (ja, det räknas som att hinka om man är två äpplen hög och dricker 6½ öl på en afterwork kväll) och sen sätta sig på ett X2000 tåg i 4½ timme eftermiddagen efter är ingen bra idé, kan jag tala om för er som tvivlade. Fy fan. Jag trodde att jag hade ridit ut det värsta illamåendet och den hårdast dunkande huvudvärken, men fan icke. Bakis som en gnu sitter man här och vill bara strypa ägget till lokförare som berättar att vi kommer bli försenade från Hässleholm. Slicka mina kulor säger jag bara och ser ytterst få möjlgheter med att ev behöva nyttja den lilla påsen som alltid ska ligga, men som dagen till ära inte ligger i fickan framför min plats. Då måste jag ju erkänna nederlaget å fråga personalen efter en throw-up-bag.

Mohahahaha! Helt plötsligt blev resan för min del mycket bättre, and I will tell you why. Jag trodde att måttet tillslut var rågat och var beredd på att valkomna spyan som ett resultat av att det satte sig en efterbliven, mer alkoholstinkande människa än jag själv bakom mig. Inte min dag! Så när vår stuart (nej ja vet att det inte heter så på tåg, men han ser verkligen ut som en stuart, eller stuardess if you catch my drift) kommer å ber vår äckliga med passagerare om hans biljett fattar han inte svenska utan får på knagglig och sluddrig engelska fram till att han vill köpa biljett för han har ingen. Det ska tilläggas att vi i den följande sekunden lämnar Hässleholms station, för er som anser att denna info är överflödig förtydligar jag att det blir viktigare senare i historian. Stuart (som vi döper honom till) frågar om han verkligen vill köpa biljett till 1a klass (yes, Telia betalar första klass för Elina, score!) eller om han nöjer sig med 2a klass. Då hickar den efterblivna individen fram att han vill köpa biljett till Malmö, dvs idioten har hoppat på fel tåg! Aaahh, that sweet skadeglädje! Jag ser bara möjligheter med att min egen vånda blev något mindre när jag kände hur luften i vagnen fylldes av hans ångest över att behöva hoppa av vid nästa stop och åka tillbaka. :D

Nu när jag mår något bättre ska jag avsluta detta och kanske tvinga mig själv att hugga in på min Salami/Brie macka som ligger på bordet framför och hånskrattar åt min kvidande mage, bara för att få den att hålla käften om inte annat. Vi ser bara möjligheter med att få sluta ögonen en stund också å drifta iväg i skadeglada drömmar om människor som nästan får mig att spy och deras påtvingade olycka. Ah, good times ;)

Puss puss :)

Som de flesta är medvetna om har jag saker som jag inte vill tänka på just nu och då jag redan har lyckats bryta ihop en gång redan här på jobbet vill jag aktivera hjärnan med något som gör mig något mindre bitter och inåtvänd. En eloge ska dock ges inledningsvis till världens bästa kollega, Katten Jansson, som kan konsten att känna vittringen av ledsamhet på mils avstånd och ge en uppmuntrande kram. Enough said. Eftersom jag vet att mina övriga kollegor sitter och gnuggar geniknölarna där ute i landet och undrar över hur Elina beter sig för att samla steg ser vi bara möjligheter med att ge lite tips och trix på vägen.

Precis som förra våren när stegtävlingen kom till jobbet är detta det stora samtalsämnet vid fikaborden, lunchmatsalen och kaffeautomaterna. Alla ska visa varann sina stegräknare, jämföra stegmängd och skryta med morgonaktiviteter. Således var eftermiddagsfikat i onsdags eftermiddag inget undantag. Det diskuterades hur man bäst samlade steg och hur man skulle ha tid med detta trots jobb. Då kommer "någon" (vars namn vi inte nämner i bloggsammanhang i detta ämne på grund av stundande varsel :P) fram till nåt i stil med att vissa familjeaktiviteter är nog så uttröttande, men dels går de inte att lägga in i stegtabellen då det inte finns nån aktivitet som heter "sex" där och dels kan man inte sätta stegräknaren någonstans. Vet inte varför han tar upp detta, men jag antar att det är för att han gillar att få sista ordet och tycker att det är roande att se när andra rodnar, skruvar på sig, tystnar och stelt försöker byta samtalsämne. Hah! Det var innan Elina kom till avdelningen. Vi ser nämligen bara möjligheter med att ge stegtörstande och sexuellt frustrerade individer lite hjälp på traven.

Vadå? Det är väl inga problem, säger Elina (OBS, utan att rodna, man tänker inte ge den tillfredställelsen gratis, det är inte många som lyckats få Elina att rodna). Man sätter stegräknaren på BHn mellan tuttarna så funkar det skitbra! Där skumpar den fint och registrerar varenda rörelse som steg! Här kom det vissa spridda protester. Man kan väl inte ha BH på sig medan man har sex, hur hett är det på en skala? Osexigt! Jag vet inte vad ja ska svara på detta, så jag säger helt enkelt i sann Elina-anda; "Jaså? Det upplevde inte vi. Det gick väldigt bra för oss båda. Men det är klart, det är ju så olika det där". What to say? Självklart skulle inte Elina få sista ordet i debatten utan det började skämtas om att "haha, men då kan ju vi män ha på oss snygga bälten eller låna era BHar då". I just rest my case. Om ni män vill ha på er bälten och se ut som de superhjältar (?) ni är i sängen, så finns det säkert bara möjligheter med det. Det ska tilläggas att vederbörande fortfarande tipsar folk till höger och vänster om BHtricket, så ett visst intryck har vi nog lyckats göra trots att vi inte fick äran att avsluta ämnet.

I övrigt har det uppkommit tvivelaktiga miner och funderingar över om huruvida Elina fuskar eller inte. Jag kan lugna er oroliga själar som tror att Elina fabulerar och far med osanning. Hon är helt enkelt bara sådär bra. Vi tackar personliga tränaren Claes för detta. Även fetponnyn har bidragit med träningstillfällen och det tackar vi ödmjukast för. Vi tackar Claes för att han är så duktig på att pricka vattenkoppen när han bajsar så att vi får springa många vändor till tvättstället för att oskadliggöra den. En annan faktor som gör att Elina samlar steg som få är att hon är snål in i märgen. Hon vill inte stödja dåliga påfund såsom trängselskatter eller Stockholms Lokaltrafik, så om Elina ska ta sig någonstans i stan så GÅR hon dit. Detta har Gustav bittert fått erfara när Elina ser stora möjligheter med att våga vägra tunnelbanan trots att vi är försenade till bion med svägerskorna Frank och Elsa. Man får powerwalka helt enkelt!

Ett annat bra tips på vägen går till er som redan har ynglat av er och alltså redan har avkommor hemma som springer runt fulla av energi. Lek med dom små liven! Har man barn har man automatiskt material till ett eget, relativt billigt hemmagym. Barn (i princip oavsett ålder, så länge dom inte passerat den magiska gränsen till tonåren) älskar att bli lyfta hit och dit, leka flygplan, riddare and you name it. Man behöver inte nödvändigtvis köra den berömda "kast med liten unge", utan varför inte den mer kärlekfulla ligga-på-rygg-och-köra-push-ups med kidsen. Eller bara helt enkelt utmana dom små terroristerna i lite hederligt Nintendo Wii. Här utfärdas dock en varning för giriga ensambarn (japps, jag har själv en sådan halvbror) som inte vill dela med sig av det roliga utan ha hela konsolen för sig själv. Medling kan behöva utfärdas, men det finns bara möjligheter.

Med dessa enkla vardagstips vill jag öka konkurrensen så att jag slipper ligga ensam uppe i toppen, det börjar onekligen kännas lite ensamt. Och övriga som vill ha en suck att komma ikapp mig har Zorrolainen att tacka för att det ens blir möjligt. Zorrolainen har nämligen lämnat sitt yrke som min personliga tränare och bästa vän och gjorde klart för mig och Heidi att han bara ser möjligheter med sin nya karriär som smyckesdesigner (han passade på att bita lite i våra ringar för att vi skulle få dom snyggare bucklade) i kombination med stylist (Heidis mössa skulle sitta lite mer på svaj för att framhäva hennes frissyr hävdade han) i sitt nya liv. Vi önskar honom lycka till och vi kommer att sakna min underbara surmule! Sov gott, hjärtat, du e världens bästa kille!

Puss puss <3

Efter ett långt uppehåll orsakat av faktorer vi inte nämner här och nu, men som på ett sammantaget sätt kan benämnas som stress, jobb, sex, häst och tristess (dessa ord skall icke sammanlänkas eller ses i samma sammanhang egentligen, men nu blev det bara så), får solen och bitterheten som gror i kroppen mig att vilja skriva ett inlägg igen. Inspirationen hämtar vi som vanligt från vår fantastiska självinsikt och vår förmåga att se brister hos omgivningen som kanske ingen annan ser, men som tvunget måste dokumenteras. Vi ser bara möjligheter med att berätta för människor att dom är idioter, hur ska dom annars kunna uppnå samma felfria status som jag själv?

Efter fyra dagar i fjällen står dock klart att människor är efterblivna och bortom all bot och bättring. Fotgängare i största allmänhet borde ju få en rejäl uppsträckning eller kanske bara en liten lätt touch av påkörning så att dom lär sig att bilar är hårda och det är inte du så gå inte där jag kör. Framförallt föräldrar på parkeringar är idioter. Föräldrar i största allmänhet (inte mina egna då, de är oftast felfria) är retarderade och INGA bra förebilder för sina avkommor. Man borde nånstans få göra nåt slags lämplighetsprov för att få skaffa barn och införa obligatoriska p-piller för de retards som inte klarar det. Vi ser bara möjligheter med att köerna på BB skulle minska drastiskt för oss normalt funtade om detta går igenom. Proposition är på väg till regeringen i skrivande stund. :)

Exempel 1 på retarderad förälder är hämtat från parkeringen vid Vemdalen. Förälder (en mamma såklart, kärringen ger ju inte kvinnosläktet ett bra rykte) går med sina barn som bär på skidor mitt i vägen. Eftersom Elina är en så hänsynsfull bilist vill hon inte köra på människorna utan förvarning så hon trycker fram ett försynt "tut" från bilen. Barnen hajar direkt och flyr till sidan av vägen, medan mamman slänger blick över axeln, flyttar sig ca en decimeter mån mittsträcket på vägen och fortsätter gatan fram i vinglig pjäxgång. Människan är ju efterbliven! Elina, som normalt har en ängels tålamod med efterblivna individer (eller???) trycker hårt och skoningslöst på ratten "tuuuuuuuuuuuuuut" för att människan ska fatta. Fattar gör hon och medan hon blänger på oss går hon åt sidan. Vi ser bara möjligheter med att ge henne ett sockersött sarkastiskt leende, en sylvivinkning och mima "jävla idiot" medan vi passerar.

Exempel 2 kommer redan samma eftermiddag efter ett kort pitstop på Ica där inhandlande av diverse ölkorvar, mjuk pepparkaka och Pimpim har förekommit. Inte mindre än två föräldrar i snajdiga tighta skidställ går på vägen in mot fjällbyn. Med sig i släptåg har dom ett barn, modell ca 4 år iförd full mundering. Barnet, som är ett klokt barn (ungefär som två minustal blir plus har uppenbarligen två efterblivna sinnen tagit ut varann och skapat nåt positivt, eller så har dom adopterat) flyr upp på närmaste snödriva, två meter över havet, vid blotta ljudet av min tystgående bil. Han har förstått att han är ett stycke kött och nånstans insett vad ett metallmonster kan göra med kött. Föräldrarna däremot vänder på huvet, likt två korkade kossor som betar och bestämmer att nej, vi kommer inte gå åt sidan. Människorna är ju efterblivna! Vi ser bara möjligheter med att rusa motorn och peka lite åt väggrenen för att sedan passera med ett varggrin på läpparna.

Föräldrar har till på köpet en förmåga att helt och fullt överskatta sitt barns förmåga. Ja, men d e klart at ungen kan åka skidor efter en dag i skidskolan! Vi tar vår 4-5 åriga lilla rosa klump (kan även vara ljusblå, alternativt röd eller grön beroende på kön på klumpen och syn på könsroller hos vederbörandes föräldrar) och placerar den i den röda backen som dagen till ära är uppkörd till en delikat puckelpist. Människorna är ju efterblivna! En klump till barn består ofta av kött som på grund av tyngdlagen okontrollerat far som ett skållat troll nerför backen utan nån som helst koll på varken fart, riktning eller omgivning. Detta kan medföra en risk, både för klumpen och övriga i backen då klumpen och övriga har skidor alternativt brädor på sig. Dessa attiraljer har stålkanter och klumpen är mjuk. Stålkanter + mjukt material = ingen bra combo. Vi ser bara möjligheter med att vi trots efterblivna föräldrar lyckades undvika klumparna och komma ner till foten av backen utan blodfäckar på brädorna.

Det är tur att Elina, trots påtryckningar på Afterskin, är en laglydig människa utan dåliga idéer och inte förtär alkohol innan hon sätter sig bakom ratten. Eller ja, om vi inte hade varit så stränga mot oss själva så hade det kanske varit en efterbliven människa eller två mindre i landet och det kanske inte vore en alltför stor förlust. Vi ser bara möjligheter med att fundera ut sätt att oskadliggöra dessa individer på ett mer lagligt sätt. Jag återkommer snarast med en lösning!

Det första vi borde säga är väl ”Grattis så mycket, tjejer, till förlovningen”. Tänk att två så snygga brudar som ni hittade varann bara sådär och att er relation kunde utvecklas till något så fint som ett förhållande. För visst var det så att ni först inte visste riktigt om ni verkligen var rätta för varann. Det är ju så olika det där. Självklart var sexet bra redan från början, men med resten kan man aldrig så noga veta. Men det är klart, man måste våga och känns det rätt från början så ska det inte finnas några hinder utan då är det bara att köra. Självklart kan det vara jobbigt i början att komma ut ur garderoben och tackla alla fördomar som finns ute i samhället, men har man bara varandra ska inte det vara något problem utan då är det som sagt bara att köra. Det har sen länge varit känt att Elina och Heidi är ett par och nu är dom tydligen förlovade också. Men det där med likadana ringar är inte riktigt vi, kände vi, därför har vi olika. Det såg vi i alla fall bara möjligheter med att berätta för Maximilian (man kan inte heta Max på riktigt, det är ju bara ett smeknamn :P) från Lidingö.

Vi befann oss på Kimmies klubb och plötsligt stötte vi på helylle Maximilian från Lidingö som vi senast såg på midsommarfirandet ute i skärgården. Maximilian var helt såld på idén och tanken på att dom sexiga flickorna var tillsammans och han erbjöd sig genast som frivillig till en trekant. Det gjorde han även ikväll efter att ha berättat om att han typ dejtade en tjej som hette Therese som han hade känt i  en månad eller så. Stackars Therese. Men hon var ju i Grekland för tillfället så då är det ju lugnt att ligga lite på hemmaplan tyckte Maximilian. Men det är klart, det är inte första gången som Elina och Heidi råkar sno uppmärksamheten från nån annans pojkvän. Då kan man bara tänka sig vilken katastrof det kan bli när flickorna påstår att dom delar säng och gärna bjuder in gäster eftersom dom känner att det fattas en fjong i deras förhållande. Elina har redan hittat sin Max och nu letar vi efter en värdig Max åt Heidi, men dom är sällsynta verkar det som och för tillfället finns ingen värdig Max i sikte. Bara Maximilian som står och tar oss på röven och konstaterar att Elinas röv är fastare och finare än Heidis. Vi ser då bara möjligheter med att titta på klockan och konstatera att den är alldeles för mycket.

Maximilian från Lidingö tittar då oförstående på flickorna och undrar varför klockan är för mycket och vad damerna har bråttom till. Men snälla Maximilian från Lidingö, klockan är snart 01.30 och det betyder att James redan är på väg för att hämta oss. Elina förklarar att James är hennes farbror som inte tycker att flickorna ska åka ensamma hem genom natten utan gärna hämtar dom istället. Egentligen är farbror James bara ett fantasispöke som inte finns och det är egentligen FittChris (som ikväll faktiskt avancerade till att bli bara Chris) som ska hämta oss och det är inte förrän klockan 3. Men ibland krävs en vit lögn eller två om man vill skaka av sig ovälkommet sällskap och även om Maximilian från Lidingö var trevlig och ville bjuda flickorna på parmiddag tillsammans med honom och stackars Therese, så räknas han in i denna lilla utvalda klick av människor. Tyvärr. Vi kan inte riktigt sätta fingret på varför. Kanske för att han klämde oss på röven och kanske för att han viskade i våra öron att vi var den snyggaste av flickvännerna, ingen kommer nånsin att få veta. Men vi såg bara möjligheter med att ta James och hans limmo hem.

Kimmie spelade Elinas låt och medan han gjorde det gick ett sus genom dansgolvet (jag hörde det inte, men Heidi hävdar bestämt att det fanns där) som sa att det var HON, ja precis, hon där, den lilla blonda saken, som sjöng (eller stönade eller skrek eller vad hon nu gjorde, det är ju så olika det där) i låten. Och det var fett med drag i Elinas låt och folket på dansgolvet var som galna. Dom dansade in i oss så vi spillde ut vårt vatten på oss. Då lackar Elina och som den sanna bitchen hon är slänger hon resten av innehållet i vattenglaset på ryggen på förövaren, varpå hälften hamnar på Heidi. Oups. Man kan inte alltid vara stjärnan i sällskapet. Det är inte alltid så lätt att sikta som man kan tro :P Det var tur att det bara var vatten i glaset hur som helst, för Elina vinglade redan duktigt som det var i trappan och snubblade två gånger. Men det var dom jävla fittklackarna som inte klackar om sig självas fel. Vi ser i alla fall bara möjligheter med att skylla på dom.

När vi ska äta fyllemat så duger bara Maxresturanter. Elina saknar sin Max original och behöver ett slags substitut för att överleva natten och då duger bara en annan Max. Eftersom vi inte är en slampa som ligger runt med olika pojkar på samma gång fick denna substitut Max komma i form av ett hamburgerhak, en cheeseburgare och en banana surprise. Det smakade bra som vanligt och även om vi inte fick samma fina magkänsla som vi brukar få av Max original får det duga för stunden. Man kan inte vara alltför kräsen en vanlig sketen tisdagsnatt i juli på Stockholms bakgator. En sak är i alla fall säker, man ska inte vara och talla på gammal Grenadine, för det ger inte en fin effekt, det märkte vi inne på krogen. Vi såg då bara möjligheter med att stå och spotta lite inne på damtoan för att  förklara för Grenadinen att den inte var välkommen ner i våra strupar så att den skulle ta sitt pick och pack och dra. Det gjorde den också…

Chris ska veta att ikväll såg jag bara möjligheter med att han ville vara James åt mig och min fätmö. Alla flickor kan behöva en James när dom ska hem nattetid om dom har tappat bort sin Max original som normalt sett ska skydda dom mot dåligheter. Men Chris, du vet vad farbror polisen säger om att äta mjukglass när man kör bil. Ajabaja, säger han, så det var tur att du var bestämd på den punkten. ”Nej tack, Elina, jag vill inte ha din mjukglass, jag kör”. Heder åt dig. Det är få som hade kunnat stå emot som du gjorde :P

Puss puss :)

Som vi har väntat och längtat och äntligen är den här på riktigt; sommaren och semestern. Ingenting går upp mot semestern på sommaren. Eftersom vi fortfarande har på oss ”ny-på-jobbet-skylten” (nej, vi är inte tvungna att ta på oss en skylt varje morgon som deklarerar att vi fortfarande är nykläckta, det är bara ett uttryck), kände vi att vi inte ville vara borta alltför länge, utan nu har vi tre underbara veckor med sol, bad (ja i poolen i alla fall, men vem försöker man lura när det gäller havet och sjöar? :P) och ledighet. När semesterveckorna skulle bokas in blev vi lite förvirrade. Vi har alltid varit tvungna att låta Försvarsmakten styra valet av datum och nu var jag plötsligt fri att välja helt själv. Skum känsla. Max föreslog glatt att jag skulle styra min semester efter honom, men det verkade dumt. Erfarenheten sa mig att det är dumt att låta nån annan styra (plus att  Max ändå inte är hemme på sin semester :P), så istället lät jag valet av veckor bero på Falsterbo Horse Show. Jag ser bara möjligheter med att det blev helt okej veckor ändå.

Semestern har börjat bra Jag har redan hunnit knulla bort ett par trosor (vi tjuvstartade semestern i torsdags med bio), varit fylletaxi, haft allsång (”jag kan ge utan att ta, jag kan få dig att må bra”) och utnämnts till fullast på glashuset i nyktert tillstånd, glassat runt i poolen, dansat (någon form av) vals till Cornelis Wresvik i Jaqqes källare och fått beundrarmess från grannen. Livet är en fest och du är… knäpp! Ibland kan man fråga sig hur Elina lyckas, men historien med trosorna skyller vi på nån annan som blev lite ivrig innan bion. Efteråt were they nowhere to be found. Man kan tro att det inte ska vara så svårt att hitta ett par stringisar i en etta, men tro mig, killen hade uppenbarligen skills på att få saker att försvinna. Magiker kanske inte vore en helt opassande titel i telefonkatalogen… :P Jag misstänker att med min vanliga tur och med tanke på hur uppskattad jag är, så kommer en annan av familjemedlemarna (som saknar intresse för mina underkläder) hitta dom. Det brukar vara så. Men jag ser bara möjligheter med att jag i alla fall hade leggings att ha på mig under shortsen ;)

  Elina och Heid bestämmer sig för att en kväll på glashuset är det enda rätta att vara nykter. Sötluvan och dvärgen behöver ingen annan för att ha roligt och ibland kan det vara rätt att ha en vit kväll. Dessutom konstaterar alla andra på Glashuset att Heidi och Elina inte behöver alkohol för att vara fulla, för dom är redan fulla i nyktert tillstånd. Dom vinglar, sluddrar, skrattar och sjunger så bra utan spriten. Är man ute måste man sjunga Camilla-låten och Carina-låten högt och fint. Det är standard. Sen är man fylle-taxi hem till Lugnet och sen vidare till Donken med Ozze. Det är viktigt att kunna hålla räkningen på nio cheeseburgare som har beställts från dom där hemma och samtidigt hålla reda på vilket kort som ska betala för vad och vem som har koderna till korten. Allt gick vägen tillslut och vi ser bara möjligheter med mozzarella sticks och att Heidi hittade Elinas leg hemma hos sig.

På lördagmorgonen vaknar Elina upp till en ny och solig dag och ska precis gå ut och lägga sig på balkongen när hon kommer på att mamman har en pool numer och att man får mycket finare bränna om man ligger på en madrass i poolen och snurrar. Dessutom finns det frukostmat och sällskap hos mamman, så vi begav oss dit istället. Mamman plockade ut datorn och fick vara DJ med hjälp av Edvin. Vi ser bara möjligheter med att introducera bra låtar för Edvin och att Guitar Hero har bidragit med att Edvin själv numer ser möjligheter med att rocka loss till rockklassiker. Sen kommer Heidi över på lunch. Hon tycker  om att vara hos mamman och refererar till dom som sin familj. Mamman tycker också om Heidi och tycker att hon liksom hör till numer. Mamman ringde i torsdags och undrade var Heidi och Elina var. Dom brukar alltid vara på väg till mamman på vardagskvällarna. Mamman blev lite besviken när hon fick höra att Elina skulle på bio och inte skulle närvara med sin flickvän.

När Jaqqe bjuder in till grillfest eller kräftskiva ska man inte tacka nej, för gör man det har man gått miste om en fest i hästväg. Vi inleder kvällen med att Elina, Jane och Heidi möter Fiskisfittorna (Kribba, Jonas (som inte är så snabb som man kan tro :P) och Mike från Fiskis). Flickorna glimmade och ledde stort ett tag och det såg verkligen ut som att segern var som i en liten ask. Men sen hände någonting. Kanske var det att Elina missförstod och trodde att det var personerna i det egna laget som skulle distraheras, eller så var det att vi var nyktra. Vi förlorade hursomhelst, men det ser vi nog bara möjligheter med, pojkarna hade blivit så griniga annars. Heidi säger att hon saknar karraktär och går på spriten när Colan är slut, så Elina är ensam nykter. Det gör iofs ingenting, för Elina är inte den som är den, hon dansar gärna nykter. Dom andra festpojkarna tycker att det är orättvist eftersom Elina är den som ser ut att ha roligast på dansgolvet även fast hon bara dricker LOKAsmultron.

När vi kommer hem och går uppför trapporna upptäcker vi att grannen har fest. Vi grundar denna fakta på att hög musik kommer från lägenheten och att ett par strumpbyxor hänger ut genom dörren. Haha, tänker vi och messar grannen och frågar om dom har fest eftersom det hänger underkläder ut genom dörren. Då får grannen spel och ringer upp Elina. Elinas mobil är dock en klok mobil och tycker inte att Elina ska prata med grannen när grannen är full och lägger på åt Elina med hänvisning till att den är på väg in i en tunnel. När vi sen messar grannen och berättar att mobilen inte ser några möjligheter med samtal skriver han tillbaka och ber om ursäkt för att han har varit otrevlig mot Elina, men att hans tjej är svartsjuk på henne eftersom han tycker att hon ser så bra ut. Vi förstår inte varför Elina har den effekten på upptagna pojkar och varför flickvännerna inte tycker om henne :O. Men som Elina sa när grannen sa att vi ska ligga lågt; ”jag ligger väl alltid lågt, skulle väl aldrig drömma om att ligga annat än lågt”. Vi ser bara möjligheter med att vi redan har nån att ligga med så att vi inte är intresserade av varken grannar eller festdeltagare som vill dansa upp Elina.

Nu ska vi fortsätta semestra och detta gör vi med en brunch hos Heidis mamman och vidare en städdag i stallet. Veckan som kommer ska bjuda på sol, dubbning och slappardagar. Det kan vi behöva känner jag. Sen ska vi passa på att ta igen sömn som vi har gått miste om dom senaste veckorna :P Vi ser bara möjligheter med att ha semester och spendera den på bästa sätt ;)

Puss puss

En lastbilschaufför, en lastbilschaufför, det är en man som är utvecklingsstörd. Detta kom jag fram till under min färd från Skurup i Skåne (efter att ha tittat på den förkylda fölungen Lord Amilton med super-Blåfittan Carina och hennes far) till Stockholm. Jag hade bokat in min knullkontakt och hade inte lust med att fastna i trafiken. Det var inte min grej kände jag att sitta i en bil onödigt länge när det erbjöds sexuella tjänster inne i stan. Men, mina vänner, det finns absolut inga möjligheter med lastbilschaufförer på vägarna i Sverige som av någon anledning anser att det är helt okej att ligga och fis-köra om sina kollegor i 80km/timmen i vänsterfilen när jag kommer och vill köra i MSV A. När man sitter med kommissarie Bäck bredvid vill man inte heller köra alltför många omkörningar i högerfil.. ;)

Kommissarie Bäck har mycket att lära ut till två blondiner från Stockholm. Till exempel att det är mycket viktigt att vinka till trollet i Jönköping. Det är oklart, men vi antog att det räckte med att en i bilen vinkade på vägen ner. Dessvärre sov kommissarien på vägen hem och Bullpitt och Blåfittan är inte dom mest vakna när dom är upptagna med att svära åt retarderade lastbilschaufförer, så vi missade vinken till trollet. Lite nervöst frågade vi Kenneth vad som hände om man glömde att vinka till trollet. Det visste han inte. Han visste bara att det förmodligen inte var bra. Men vi gillar det här med living on the edge som ni säkert redan har förstått. :P Men! Efter några mil fick vi känna på trollgubbens vrede när två poliser på motorcykel kom farande när Elina brände i MSV A på E4:an, men som tur var kommunicerar polisen och trollet inte så bra, eller så var det så att även bratsen i den svarta Audin hade glömt att vinka till honom, för det var dom som blev fångade och inte vi. Bara möjligheter!

Max säger att han inte kommer att tycka synd om Elina den dagen hon blir stoppad och polisen tar hennes körkort med ett illvilligt grin på läpparna. Han tycker att hon har haft det hängande över sig länge nog nu och att det börjar bli dags för en reality check på Elina. Detta berättar han för henne när hon kör ikapp med en volvofitta på nynäsvägen och skrattar sitt galna "dom-tror-dom-kan-lura-Bullpitt-skratt". Men Max, min lilla valp, du får skylla dig själv som va så seg och inte jobbade av kön i tid. Vi hade ju bråttom till Ica Maxi och sedermera Donken (på din begäran) och då måste man stå på. Varför inte passa på att ha lite roligt på vägen när man ändå håller på? Vi ser bara möjligheter med att det tydligen är sjukt sexigt att ligga i soffan och svulla Grilled Chicken gourmet framför Die Hard och dreggla senapssås på tuttarna... Eller? :S Måste dubbelkolla dom här uppgifterna, för det lät ytterst konstigt när ja skrev det :P

Om man ska gå på Patricia och äta middag för deras goda service bör man nog tänka om. Patten visade inte sin goda sida när vårat glada gäng skulle äta middag där igår kväll. Först fick vi vänta på bord för 7 aslänge, sen fick vi vänta på maten en evighet och sen var kyparen utvecklingsstörd och ville inte servera Land och Hav och visste inte hur man tog betalt. I baren med dom rosa drinkarna kom Göran fram till att Elina och Heidi är Piff och Puff på ecstasy. Det blev en het diskussion om vem som skulle vara Piff och vem som skulle vara Puff. Men när Heidi fällde den avgörande kommentaren "Men Puff är ju inte lika smart" var det avgjort. Jag blev Piff och blev så kallad resten av kvällen. Göran är Pumba oavsett om han vill se möjligheter med det eller inte och Kukarnas Konung är Bruce. Stämmningen blev lite tryckt när Heidi konstaterade att Kattis är grisen högt och ljudligt i baren, men hon räddade upp situationen med att tillägga "i lilla Kycklingen". Bartenderns (som va den enda trevliga på stället) tyckte synd om Göran och Mathias eftersom Fag-Fredrik var lite på tjejernas sida.

Elina föreslår att Carina borde spela in en reklamfilm för sig själv och sitt flickvänskap om det skulle ta slut med Kukarnas Konung så att hon kan MMS:a den till ett eventuellt potentiellt ragg så att han kan se att hon är ett kap (om han mot förmodan skulle betvivla detta faktum efter att ha sett hennes good looks och hennes bricka :P). Scen 1 lägenhet på obestämd plats söder om söder. Mathias kommer in i sin lägenhet. Vinglar till. Tittar med lurig och dimmig blick in i kameran och spyr sen ljudligt på golvet. Tittar återigen i kameran och lägger sig på sängen. Mathias somnar. Sover ljudligt. Slut scen 1. Scen 2 samma lägenhet, klocka på väggen visar en timme senare än i scen 2. Carina kommer in. Ler mot kameran. Kliver nästan i spyan. Hejdar sig i sista sekund och ler pillimariskt mot kameran. Visar handväska. Plockar fram en rosa (!) trasa och torkar omsorgsfullt upp spyan. Tittar återigen in i kameran med ett stort leende. Replik; "Carina, en flickvän nära dig", blinkar. Slut scen 2. Vi såg bara möjligheter med att spela in scen 2 så gott det gick med mig i huvudrollen :P

När vi har sjungit Carina sången högt och vackert (?) på både resturangen och på väg till bilen och lämnat av Carina känner vi att det är dags att poppa lite musik. Göran går igång på What a feeling och Elina och Heidi sätter sig i fönstren på Kattis BMW å håller sig i takräcket och sjunger med så att alla hör. Kattis kör fort och bra och med vinden i håret blir man så lycklig ;) Vid Hammarbyhaket måste vi stanna vid ett rödljus och en kille vinglar fram och roppar "Grattis för fan!". Vi tittar lite oförstående. "Ja, ni har väl tagit studenten?". Haha! Nej, det var länge sen nu.. Typ 4 år sen exakt. Och vilken obs-skola trodde han att vi gick i som tar studenten 27 juni!? Okej, när man ser Heidi och Elina hänga ut från en bil och parera i kurvorna som man gör när man åker fyrspann (det har vi sett i Scandinavium och Globen), kan man tro att dom är inte så lite efterblivna, men det är ju så olika det där. Efter tio minuter pratar Heidi med en kompis som tycker sig ha sett två speedade brudar som hängde ut från en bil nära Gullmarsplan och att han blev orolig för den ena va så lik Heidi. Det var Heidi. Och Elina och det ser vi bara möjligheter med.

Nu ska ja snart jobba. Jag vill bara säga till Kattis att det är rätt att man inte ska ta skit och bli omkörd av en annan gubbe i en BMW. Man ska visa vart skåpet ska stå. Och det var rätt att ja råkade kasta mina solglasögon på honom inte helt med flit när ja stoppade ut huvudet genom rutan på motorvägen i MSV hastigheter. Han ska veta sin plats! Max tycker om fylle-Elina, men vi ser inga möjligheter med fylla mitt i veckan när vi måste behålla fokus på jobbet sista veckan innan semestern. Tack för en underbar kväll igår, Blåfittan, Heidi min vulgära, Kattpiss och Illern Göran!

Puss puss

Man kan undra om allting egentligen bara var en dröm. Snart vaknar vi upp i sängen och inser att vi somnade när vi packade väskan. Som vanligt när Sötluvan och Dvärgen är på äventyr händer saker som man bara vill stanna upp och undra vad som hände egentligen och man inser att allt man säger och gör kanske inte alltid är så överdrivet genomtänkt. Helgen börjar redan i Ester på väg till båten. Ester är fullproppad med mamman, Edvin, Selma, Heidi och Elina. Dessutom har vi packning så att det räcker för flera veckor framåt kan tyckas och Ester kämpar med sin tunga last. Elina accepterar inte detta utan gör sina vanliga omkörningar till mammans vilda protester. Ett pitstop på Ormingeparkeringen är allt vi ska göra och med nedvevade rutor ska vi precis svänga in i en ledig ruta när vi upptäcker att människan i bilen bredvid har slängt upp sin passagerardörr som nu är extremt mycket i vägen. Heidi vrålar ”Men stäng dörren din jävla fitta!” utan att tänka på att med nedvevade rutor och ingen stereo hörs allt så mycket bättre. Vi ser bara möjligheter med att förklara för Edvin att när man är irriterad säger man saker man inte alltid menar och ge ”fittan” en liten Sylviavinkning…

På båten är alla bakis efter den snöpliga Sverigematchen och snart börjar även kapten hugga in på Jägern med motivationen att han börjar bli trött och behöver piggna till. Bra där, Henrik :P Elina berättar för alla som vill veta (och alla som helst inte vill det med för den delen) att hon minsann inte är bakis och redogör anledningarna till att hon inte sovit så mycket. Spottkobran är vida berömd och nu vet alla att Elina får sina konditionspass på nätterna. Efter en cider börjar Heidi och Elina dilla om vad det finns för bilder i Elinas mobil, men är ändå tillräckligt med i matchen för att inte visa dessa för kusinerna trots tjat från vederbörande. For your eyes only deklarerade vi när vi tog bilderna och jag ser bara möjligheter med att låta det förbli så eftersom du har hållit din del av avtalet.

Att vara på landet innebär att man måste ägna sig åt vissa aktiviteter. Som fiske till exempel. Det hör liksom lantlivet till. Heidi vet hur man fiskar och hur man sätter masken på kroken på bästa sätt. Elinas maskar läcker jordgegga på hennes leggings när hon försöker, för det är ju så olika det där. Heidi får tag på en lydig fisk som vackert nappar på kroken och troget följer med upp på bryggan. Elina däremot får tag på en riktig liten fittfisk som bara retar henne. Han äter upp te av hennes maskar och drar ner flötet i vattnet utan att fastna på kroken. Man blir ju så arg! Det är då man bara vill hoppa i vattnet och örfila den jävla fisken som Heidi uttrycker det. Vad är det för solidaritet. Fisken i kylskåpet vill ju ha sällskap under natten, men inte fan är det nån av hans kompisar som kan ta en för laget. Gör man så mot en polare!? Vi ser bara möjligheter med att Heidi och Elina alltid nappar på kroken och inte är så svåra ;)

Till midsommar hör momentet att dansa runt den stora fallosen och låssas att man är en groda, en räv som överraskar grisen, träna på att gå till kyrkan tur och retur samt leka fyrverkeripjäs. Detta är obligatoriskt. Man får inte avvika tidigare än att den sista lilla smällaren har fått säga sitt. Detta måste vi lära Heidi. Och när Heidi och Elina upptäcker att Heidis klänning är för kort och Elinas klänning för genomskinlig ser vi bara möjligheter med att byta klänningar i sista sekund eftersom Elina har kortare kropp och Heidi har vita trosor med sig. Perfekt! Sen måste vi förstås slå i spikar och kasta pil, det hör också midsommar till. Elina brukar briljera på att spika, men i år gick det trögt. Vi kan inte rå för att hammaren och spikarna var felkonstruerade. Vi kan inte heller rå för att darttavlan sitter snett så att pilarna missar den. Vi efterlyser mer kompetenta pilar till nästa år.

När man har ätit midsommar lunch och nästan håller på att spy för att magen är full är det dags att ge sig av till dansbanan för att dansa till dansband och diskodansing i en salig blandning. Vi vill egentligen ha röda älghorn, men ibland får man överleva utan sådanna. Heidi och Elina väljer ut en lämplig buske att gömma sina cider och jackor i när det börjar hetta till på dansgolvet och lyckas till och med komma ihåg vart denna buske är belägen under hela kvällen. Duktiga flickor! Kisseriet ligger en bit bort och när man måste så måste man och då drar vi ut på fälten och som den sanna vän hon är visar Elina Heidi en fin kissbuske med fri insyn från grannarna. Charmigt av henne. Man ska komma ihåg att om Oscar lockar med traktorstaxi till efterfesten ska  man inte ta detta på alltför stort allvar och inte ta ut nåt i förskott eftersom ”traktorn” är en gräsklippare med minimalt flak. Vi ser bara möjligheter med att träna vår fyllekondition genom att dansa oss fram på vägen och missa dikena med millimeters marginal.

På bögfesten har Sötluvan och Dvärgen nignoja, pratar tyska, äter korv och deklarerar att dom är tillsammans, men har ett väldigt öppet förhållande. Alla har vi våra behov och ibland måste man ju bara ha fjong, eller kuk. Det vet Elina och Heidi och delar så gärna med sig av varann. Det är ju mycket bättre när man får kuk för då slipper man tillfredsställa varandra. Oscar blir mycket upprörd när han får reda på att Elina har blivit bihålesexuell. Det håller inte i en rättegång påstår han. Han tycker att han har känt Elina i 13 år nu och tycker sig veta hur det står till med hennes sexualitet. Men det är ju så olika det där. Om man är osäker och inte tror på Elina och Heidi kan man bara fråga Heidis mamman som svarar ”Ja, ni är tillsammans, men ni älskar inte varann”. Va? Vi trodde att det var den kärleken som vi byggde det här förhållandet på. Vi upplevde en smärre kris i förhållandet under natten, men nu är den över. Puh! Vi ser bara möjligheter med att Heidi inte överger sin Bullpitt fast hon får fjong och att Elina är bestämd när hon säger att nej kusin vitamin, vi kan inte hångla med varann, det vore alldeles för tricksy, när han bara vill erbjuda henne sovplats närmare festligheterna. Max har lärt oss att det är viktigt att sätta ner foten och Elina vill härmed visa för Max att det är viktigt att inte sätta ner den i onödan ;)

Nu är vi på väg hem med båten och vi har fått våra soltimmar och matat våra fyra magar. Vi måste göra Sissy-Squad besvikna och meddela att vi inte lyckades utföra uppdraget med att ge Patrik ett nick eftersom den lilla bitterfittan på festen inte såg några möjligheter. Man kan aldrig påpeka för många gånger att det är viktigt att dricka på festen om man inte är Elina och Heidi, då kan man riskera bitterhet. Vi kan inte förstå varför alla dom andra flickorna hatar Vilda Musen och Heidi den vulgära. Dom sprider ju bara lycka när dom pratar om att Heidi har flugsvamp och Elina champinjoner mellan benen. Heidi har tydligen även en och en annan kusin mellan benen så att hon spricker, men det är ju så olika det där :P

Puss puss :)

Den är en av mina bästa vänner och är ständigt med mig vart jag än går (har den något val egentligen liksom :P). Min Partner in Crime. Min potenshöjare och bättre hälft. Tillsammans har vi haft många roliga danskvällar på krogen och fått många pantburkar på fall. Får jag välja någon som aldrig är morgontrött eller kvällsseg, aldrig en dålig dag eller en dålig natt och aldrig har en slappar dag, så blir det du, min vän. Du hjälper ständigt till att spä på mitt narcisistiska självförtroende, du gör det lätt att välja kläder eftersom du ser bra ut i allt och du får folk att vända på huvet mer än en gång och titta efter mig på gatan. Jag vill tacka för att du är så lätt att underhålla och att du inte kräver mycket i gengäld. Lite trappor, lite ridning och på senare tid lite sex i avancerade vinklar är allt du behöver för att ligga på topp. Jag ser bara möjligheter med dig, min prump. I’ve got the sweetest ass in the world.

Jag vill inte låta självgod här, för det är inte så jag jobbar. Jag skulle aldrig vara självgod. Men dom senaste veckorna har jag och mitt ass varit inblandade i många roliga situationer. Idag dubbade vi med Favvo-Kim på Euro Troll. Vi vill inte ligga med Kim just nu eftersom han har flickvän och jag har ligg, men ja la in ett gott ord för Heidi ändå på vederbörandes begäran. När Kim laddar nya avsnitt kopplar han bort Elina så att hon hör honom, men han hör inte henne. Då sitter Elina på stolen och dansar och sjunger på Ass-låten och tänker på homosexuella kundtjänstarbetare. ;) Utan att höra vad Elina sjunger påpekar Kim att man inte kan dansa ordentligt utan att skaka rumpa och att Elina borde veta detta eftersom hon ska vara med i hans Booty Battle (Elina erbjöd sig att träna ute på gatan framför studion eftersom hon ändå hade hotpants under jeansen, men då blev Kim generad, vi förstår inte varför :O) Eftersom vi inte ser möjligheter med att trycka upp röven mot glasrutan som skiljer oss åt ställer Elina sig således på snurr-pallen för att shaka lite ass. Det är ytters vingligt så resultatet inte det bästa, men vi lyckades roa Kim i alla fall och han anser att jag och mitt ass är en sjuk individ. Det ser vi bara möjligheter med, vi kör inte med falsk marknadsföring.

Lillen, eller äcklet som mamman kallar honom, anser sig ha blivit näst intill besatt av Elinas röv. Han tycker att den har en ytterst fin form och är en ypperlig potenshöjare. Det ser vi bara möjligheter med. Vi har börjat träna upp vår knullkondition och det kan vara nödvändigt eftersom Lillen inte har gått i Thomas skola där dom lär ut konceptet ”4 sekunder, javisst, men dom bästa 4 sekunderna i ditt liv”. Jag kommer ihåg ditt erbjudande, Thomas, men jag tackar fortfarande nej. Min träningsmani tycker mycket bättre om det vi sysslar med nu. Hett. I dubbel bemärkelse. Vi har fått in uppgifter om att Lillens bror duktig vill mobba Elina för att hon valde den yngre utgåvan, men vi vill påpeka att Lillens årgång har visat sig vara nånting i hästväg på många sätt och att vi redan har provat Lillens bror duktigs årgång med mindre framgång ;)

Elinas vänner tycker om att klä in Elinas attribut i fina underkläder som framhäver den på bästa sätt. Heidi tillverkade fina Bullpitt-anpassade hotpants med tillhörande t-shirt till Elina när hon fyllde år och Elin gav henne heta Teliarosa hotpants med ett tillhörande linne (som enligt säkra källor var sexigt och därmed klart godkänt). Patrik, Gay-Gustav och Homo-Håkan ska dra på sig sina Teliarosa tights och bekämpa brott. Patrik har hand om Vitsand så får dom andra två dela upp Mårbacka. Patrik är väl medveten om att Vitsand är ett stort distrikt, men han har ju bil, så han tar en för laget ;) Då kan det vara bra om Elina kan joina i Teliarosa HP för att se till att allting går rätt till. Det är ju så olika det där. Man kan aldrig lita på män i rosa tights, det är en viktig tumregel att komma ihåg här i livet. Vi ser bara möjligheter med veckomöten i kulverten och sex i kyrkan.

Elina har precis kommit hem efter en givande kväll hos Kattis innehållande mycket spännande övningar. Vårt uppdrag är fastställt och vi har sommaren på oss att lära Heidi prata korrekt svenska. Jag vet, en omöjlighet kan tyckas, men jag har lovat att lägga ner min själ i det hela i alla fall. I Elinas hemsnickrade svenskakurs ingår ett kapitel om hur man rimmar och gör om låtar. Här följer exempel (nej, vi skulle aldrig vara sexfixerade minsann); ”Ozzy är översocial social, han är kåt som ett djur och har en trång anal”, ”Elina är översexuel, sexuel, den självgoda fan, hon bör få en fet smäll” och ”Heidi är transexuel, sexuel, hon har fixat en fjong, just som Charlotte Perell(i)”. Heidi lär sig mer och mer och Kattis blir mer och mer bekymrad över vad som rör sig i huvudet på dvärgen. Därför skrämmer vi inte Kattis genom att ge henne ett eget rim. Vi ser bara möjligheter med att min skola kommer att bli en succé.

Elina konstaterade på väg till Kattis att pojkar i fula cab-bilar är riktiga jävla lamarslen och förtjänar nackskott. Elina får lov att läxa upp dom eftersom dom tror att dom är något. Det är dom inte så länge dom inte vet vart gasen sitter på biljäveln. Vi ser bara möjligheter med att vi kom fram till att det var Salem Al Fakirs dubbegångare som jobbar på Jensen inne vid centralen och inte Martin Rolinsky i en mörkhårig, smalare tappning. Katten tackar för att hon får ha sin matte för sig själv ikväll och förespråkar det här med att dela med sig.

Puss puss :) 

Elina har gjort en snabb summering av sin knullkö och kommit fram till att det finns några som står med kölapp i handen och kåthet i blicken och väntar på sin tur att få komma till. Men vi har redan en lycklig spelare på attraktionen och vi ser inga möjligheter med att trötsa säkerhetsföreskrifterna på maskineriet och släppa upp fler åt gången på Vilda musens åkturer. Som den inbitne Rollercoaster Tycoon fantasten jag är kan jag riktigt se vår besökare framför mig när han stiger av attraktionen och hoppar glatt upp i luften med knuten näve och i reasent thoughts finns att läsa ”Vilda Musen was great”. Men även ”This cuddly toy from souvenir stall nr 1 is really good value. Till detta hör att när jag och aset byggde våra berömda nöjesfält så hade vi alltid med attraktioner som Vilda Musen, Ponnyexpressen och Swinging Shit. Jajamen, Elina kan konsten att bygga nöjesparker med klös i och jag kan vara din cuddly toy any day, min toyboy. :P

Vi har gjort en snabb upprensning i knullkön med motivationen ”Jag klär inte i varken ful, efterhängsen, sorglig eller tjock”. Stackars Rivalen som hade garderat sig med i princip alla kölappar han kunde få tag på och stått och stampat i foajén alldeles för länge var vi tvungna att tillkalla vakter för att få honom utslängd. Det fungerar inte att vara så efterhängsen och inte fatta pikar om man vill åka med Vilda musen. Vi jobbar inte så. Vår knullpolis, bror duktig, tog även ett eget initiativ och befriade vår platinablonda vän från hans kölapp eftersom bror duktig ansåg att han inte var värdig. Det ska tilläggas att bror duktig även ville ta kölappar från flera i kön, eftersom bror duktig anser att inte heller dom är värdig systern. Men bror duktig, jag älskar dig massa, och jag uppskattar verkligen din omtanke om min mentala hälsa, men jag kan ta mina knullrelaterade beslut själv. Bara möjligheter för dom i kön med andra ord.

Kvar i kön står, trots en hård gallring, ett antal trogna groupies. En reflektion som har gjorts är att oroväckande många av dom som anmält sitt intresse redan har åkband till en fast attraktion och borde således egentligen hålla sig till den. Man kan undra varför så många vill slänga sina gamla åkband och prova just vår karusell? Är det verkligen så mycket konstruktionsfel, alltför hög spyfaktor eller bara alldeles för enformiga attraktioner som dessa människor sitter på idag. Man vet inte det. Men det är ju så olika det där. Vi kan inte slänga ut dom ur kön bara för att dom vill prova lyckan, trots att dom har åkband på annat håll, men det tål att funderas på. Det vi erbjuder är i och för sig i klass med Six Flags i Kalifornien och det, mina vänner, går inte av för hackor. Det har jag till och med sett dokumentärer om på Discovery. Reklam lönar sig och i det här sammanhanget ser vi inga möjligheter med att vara sparsamma med krutet.

Elina har fått in åsikter om att hon borde trappa ner på halusciena substanser. Detta efter att ha citerat en viss sångtext i detta forum. Men vi kan försäkra alla er oroliga där hemma om att vi inte har blivit tokiga eller börjat röka på. Krambjörnarna i underlandet är en underbar film och den citerade låten i fråga är en underbar och gullig liten låt. Det kan tyckas att mamman var uppe i det blå när hon skrev det, men jag tycker helt enkelt bara att det är bra att mamman har kontakt med sin etiska sida på ett så djupt plan. Elina har utseendemässigt börjat bli väldigt lik mamman i sitt minspel enligt säkra källor och det ser vi bara möjligheter med. Ett fint mål är att åldras lika välbevarad som mamman är. Vi ska nog ta reda på hennes knep. Vi är inte så olika, det är bara att muta henne med vin, så berättar hon allt vi vill veta. Genom sig själv känner man andra ;)

Själva är vi för tillfället också ute på en tripp. Vi står inte längre i kö. Egentligen jobbar vi inte med att stå i kö, men eftersom vi hade fått syn på en så intressant attraktion som i sina reklamannonser utlovade guld och gröna skogar (och en och en annan orgasm), så var vi tvungna att vänta på vår tur och undersöka saken. Dagens eskapader har visat än en gång att detta var ett korrekt beslut. Attraktionen har haft stängt under veckan som gått på grund av någon form av renoveringsarbete, men nu är den tydligen up and running igen. Och jag säger precis som den trogna nöjesparkbesökare jag är ”I Don’t want to go on Ponnyexpressen while it’s raining. ”This umbrella is really good value”. Men nu har det slutat regna och mekanikerna verkar ha fixat Ponnyexpressen och det ser vi helt enkelt bara möjligheter med för då blir det åka av… ;)

Nu ligger vi i soffan, feta och slöa efter att ha ätit en utsökt middag ala Kattis och Heidi. Tack, ni är underbarast! När Kattis utlovar en matlåda innebär det en tjusigt upplagd tallrik med middag som man får balansera upp ordentligt i kurvorna när man åker med Elinas bil. Det känns lite som att få en doggy bag från en restaurant, så lyxig är känslan. Om vi betedde oss surigt eller stressat ber vi om ursäkt, men vi hade bråttom hem för att se favoritlaget (näst efter Sverige) Holland spöa Frankrike med 4-1. Vi vill även passa på att tacka Kim för att han gör allt för sin lyxhora och går med på att börja kl 13 istället för 14 när vi är stressade imorgon :P

Puss puss :)

"I din fantasi finns ställen som du aldrig drömde om. Främmande för dig är stället dit du nyss som främling kom. Dröm. Blunda lite grann. Kanske drömmen kan bli sann. I underlandet är vi alla tokiga, att vara lite knäpp är nog bäst. För husen som vi bor i är så brokiga, på ängen bjuder in till fest. Om du inte kan förstå, är vi lyckliga ändå. I underlandet är vi alla sisådär. Du tvivlar nog på det du ser. För var du än har vart är inget likt det här, du undrar bara mer och mer. En del av det du ser har ingen annan sett, men det som är normalt är inte alltid rätt. Jag hoppas du vill komma till vårt underland." När jag läste igenom mitt förra inlägg kom jag fram till att jag kan ha låtit en aning nedknarkad och uppe i det blå. Då kom jag osökt att tänka på en av min favoritfilmer när jag var liten; Krambjörnarna i Underlandet. En ytterst nedknarkad hippiefilm :D. Jag ser bara möjligheter med att mamman skriver så fina sångtexter och att ja fortfarande nynnar den sången ibland när ja ska sova...

Krambjörnarna, ja. Det måste ha skrivits hur många texter som helst om hur sjukt och urflippat, på ett knarkrelaterat sätt, det är egentligen med björnar som skjuter hjärtan, fyrklöver, stjärnor, månar och gud vet allt ur magen. Att man sen väljer att göra en film om att Krambjörnarna hamnar i underlandet, vilket i sig är en miljö som hämtad från en av tripparna i Go ask Alice, spär ju på hela den här knarkpropagandan som lanseras ut till barnen i jämna, små, diskreta doser. En annan favorit var ju episoden hos hattmakaren. Jag sa att; var rädd om din hatt! En liten varelse inte alltför olik en dvärg, som är helt besatt av sina hattar. På ett sjukligt sätt. Lite som Gollum med ringen. That's what drugs can do to you, man blir paranoid och besatt av saker som man normalt sett bara skulle rycka på axlarna åt. Jag ser bara möjligheter med att dom tillslut fick ur taggen ur drakens tass och kunde flyga och rädda prinsessan och enhörningen :P

Max påstår att Elina alltid går för fort från noll till alldeles för mycket. Vi förstår inte vad han kan mena med det. Vi skulle aldrig gå från noll till för mycket, speciellt inte när vi kör bil. Och verkligen inte när vi tittar på fotboll. Heidi och Elina såg bara möjligheter med att vara ungefär lika insatta i själva fotbollen som kommentatorerna på TV4. Därför var vi rätt nöjda med att konversationen kommentatorerna emellan när man såg spelarna i spelargången handlade om hur många olika slags frissyrer det fanns på herrarna i dom båda lagen. Heidi undrade varför inte England var med i EM och om det fortfarande är Rolf Göran Begntsson som coachar dom. Nej, nej, nej, Heidi min vulgära, Sven Göran Otrogen Eriksson coachar inte England och dom lyckades helt enkelt inte kvala in. Man kan också undra varför spelarna inte har susp och varför det inte heter fittboll. Det är ju det man kallar den. Bollen. Elina såg bara möjligheter med att referera dom viktiga delarna av första halvlek i Max till mess, dvs Henkes axel i grenkens skinka (greken med skinkan, som kommentatorerna sedermera kallade honom), Ljungbergs incident som pålägget i den grekiska dubbelmackan (tänk om Ljungbergs övriga bögsex skulle läcka ut till pressen) och Zlatans pungspark. Alla, inkl domare och kommentatorer skrattade åt den sekvensen med sparken i skrevet, medan jag och Heidi kved och fick lite ont i pungen.

Regnet har kommit till staden och det innebär promenad in till centrum med ansiktet mot himlen (tills man kommer på att oups, ja hade ju mascara på mig idag) och att det luktar så gott i naturen. Ett mer natural high. Jag tycker mer om sol måste ja erkänna, men regn på sommaren är inte heller helt fel. Men. Det här är inte rumba. Nu kommer hästfan ha rullat sig länge och omsorgsfullt ute i hagen och se ut som ett litet monster när jag ska rida avslutningshoppningen ikväll. Jag antar att det finns nackdelar med alla fördelar så att säga. Men jag ser bara möjligheter med att det inte längre är så hårt i marken nu när regnet har mjukat upp lite grann.

Elinas skåning med den heta rösten som hon spelade mot i dubbfilmen förra veckan har fått reda på att han var godkänd av henne. Det var personalen på Sun så gulliga och berättade för honom. Dom berättade att Elina mycket hellre spelade mot hans heta dialekt än originalet i filmen och att resultatet blev mycket verklighetstroget. Hans reaktion på det? "Jaha, så nu älskar hon mig?" och när personalen snabbt svarade att ja, det gör hon blev han väl lite paff.  Ojojoj, fick se kort på dom små pojkarna på deras skivomslag... Vi ser faktiskt inga möjligheter med barnarov även om rösten var fin :P Det var helt enkelt tur att Elina inte visste om ovanstående händelseförlopp och presenterade sig som "motspelerskan" när hon hälsade snabbt på dom. Det hade kunnat bli lite smått ansträngt kanske...

Redaktionen har fått in frågor rörande om allt som Elina skriver om är verklighet eller om hon har hittat på alltihop. Svaret är att vi aldrig skulle hitta på nåt. Att leva livet med Heidi innebär ibland att man känner sig som man är i sitt eget lilla underland. Det är alla andra också fullt införstådda i. Om Elina och Heidi är på en fest märks det inte att dom är dom enda nyktra där, utan alla antar automatiskt att damerna har tagit både det ena och det andra och svävar högt uppe bland molnen. Vi har också fått frågor om inte Elina tycker att det är jobbigt att mamman läser bloggen eftersom den handlar så mycket om snusk och icke barnvänliga saker. Men vi kan inte se annat än möjligheter med att vara ärliga mot mamman och bjuda in henne till att ta del av mitt liv på alla plan. Och om mamman går för långt och vill träffa Spottkobran personligen sätter vi ner foten och berättar att nej, det är inte okej. Hon får hålla sig till den baconinlindade köttfärslimpan. Mamman är en bra mamman och förstår sånt.

Fotbollen är här och det är härligt att komma i stämning inför matcherna tillsammans med goda vänner. Det finns inget som går upp mot stora mästerskap på sommaren, för vi blir så taggade och på. Det är också uppfriskande att träffa Kim på Euro Troll, få en kram och bli kallad slynfan. Man känner sig så välkommen då. Vi ser fram emot ännu en fin och givande session med talade djungler och bakiströtta tekniker på lördag :P Då jävlar Kimpan ska vi ladda inför matchen med pannkakor och sirap som vanligt ;)

Puss puss :)

Som vi under vår tidigare bloggkarriär redan har nämnt x antal gånger, är det bästa botemedlet mot ångest, frustration och ledsamhet att ge sig ut i natten och köra allt man kan. Då klappar vi Ester uppiggande på ratten och säger ”Burn, baby, burn”. I princip. Men det kan vara så olika det där. Ibland är det inte natt och ibland är det inte Ester vi kör, men resultatet är alltid detsamma. Man blir lugnare och adrenalinet gör att allt känns mycket bättre igen. Med musik i högtalarna förstärks känslan ytterligare (även om ljudet i Esters högtalare är lite sprucket och inte så högt). Denna typ av ifrågasatt terapi har vi nyttjat ett antal gånger denna helg och vi ser bara möjligheter med att nämna orsaker till det här.

I fredags var det dags för KM i dressyr och självklart ställde Elina upp med sin rosettplockare; fetponnyn. Detta innebar en lång dag i stallet helt enkelt och fetponnyn tog sig samman och hjälpte Elina till en 5e plats. Det är oklart hur detta gick till eftersom Elina lärde sig dressyrprogrammet på framridningen av Angelica medan vi red Zorrolainen som fick vila resten av dagen i hagen. Eftersom vi fortfarande har nån konstig Malariaklifeber som Max har smittat oss med hade vi feber när vi åkte från stallet och hem till Heidi. Elina höll på att svimma medan hon körde och såg svarta hundar springa över vägen. Oups. Vi såg faktiskt inga möjligheter med att burna då. Det fick vänta tills senare.

När Heidi och Elina skulle åka till grillmiddagen var det meningen att Elina skulle hålla koll på maten. Det var ingen bra grej för det verkar som att Dvärgen har blivit blondare av att vara ute i solen och har således tappat en del hjärnceller. Det var först när vi väl hade kommit från till Kattis och Elins parkering som vi upptäckte att maten inte var med. Heidi frågade Elina vart hon hade ställt den, men Elina kunde inte minnas vad hon hade gjort med maten. Malariaklifeber gör så att minnet försvinner. Väl tillbaka hos Heidi konstaterades att maten inte fanns på parkeringen. Vi blev lite oroliga. Heisi bor trots allt i promille hill och vilken alkis som helst hade sett vår middagspåse som en fin gratis middag. Sötluvan sprang upp till lägenheten lagom för att se Gjördis aka Terror hugga in på kycklingpåsen. Vi ser då bara möjligheter med att skrika med sprucken whiskeyröst ”gaaah! Terror! Släpp din lilla fitta!” högt så att grannarna hör. Det är ju så olika det där. Vi burnade hem ganska lugnt den kvällen…

På lördagen skulle vi jobba mittpå dagen och var således tvungna att vara i stallet väldigt tidigt. Vi var lite snurriga efter febernatten. Det var kö inne i stan och Elinas väl behövda burnade fick vänta. Vi burnade dock ordentligt på 222an eftersom viss info under morgonen hade gjort oss smått frustrerade. Kim var dock på bra humör, dvs bakis som en gnu, och brydde sig inte mycket i Elinas sena ankomst. Kim är charmig och märker inte att talk-back-knappen inte funkar och att Elina hör allt han säger fast han tror att han är bortkopplad från hennes lurar. Som tur är säger han bara charmiga saker om Elina när han tror att hon inte hör. Som tur är förklarar han inte henne sin kärlek och han kallar henne inte heller för sin lilla slynfan, men det får han gärna göra. Vi ser bara möjligheter med att Kim kallar Elina för sin jävla slyna numer även när han vet att hon hör och att Elina inte vill att hennes tecknade apa ska tacka robotbilen för skjuten ;)

När apan som vi dubbar äter pannkakor efter att ha gått igenom den nedknarkade, pratande djungeln, kommer vi fram till att vi också måste ha pannkakor med sirap från Ica. Det får ta den tid det tar, vi jobbar så gärna över.  Kim berättar för Elina att hon har lyxproblem, men eftersom Elina är lite borta och lite förvirrad tror hon automatiskt att Kim kallar henne för en lyxhora. När hon påpekar det och frågar varför undrar Kim varför Elina tror att han kallar henne för lyxprostituerad. Vi förstår inte vad som skulle vara konstigt i det. Heidi och Max kallar alltid Elina för lyxhora och Kim kan efter en viss eftertanke hålla med om att dubbare som Elina är riktiga lyxprostituerade. Men Kim ser bara möjligheter med det. Det är ju inte varje dag man får ha en pannkaksdejt med en lyxhora :P Kims kompis tycker att Elina och Kim verkar använda en väldigt gullig ton med varann, speciellt när Elina säger att hon inte behöver lyssna på vad Kim ger henne för regi eftersom han är full. Hon klarar sig bättre själv…

På kvällen är vi på tjejkväll hos Carro. Sötluvan och Dvärgen behöver inte dricka för att bli behållningen  på festligheterna. Dom behöver bara varandra för att bli berusade och höga som hus. Då pratar dom gärna om transor (like Charlotte Perelli), Kukarnas konung, brandmanskuk, Blåfittor och andra trivialliteter. Carro tycker att det kan vara missvisande att kalla Carina för Blåfitta, särskilt när hon ligger med Kukarnas konung som har ett riktigt Loch Ness odjur. Man kan tro att det är en riktig blåfitta som hon har då. Men det är ju så olika det där. Om man skulle ta alla smeknamn på blodigt allvar kan man ju undra hur man skulle tänka sig att Vilda Musen ser ut… Elina erbjuder sig att ligga med Carinas ex nu när dom börjar bli närgångna igen och Elina kan behöva ett skjut. Men Carina ser få möjligheter med att dela med sig. Carro däremot är generös och erbjuder sin skåning :P Men vi är ingen slampa, vi skulle aldrig knulla med andras skåningar.

Elina och Heidi åker så gärna med Carina och hämtar Göran. Då säger Elina Burn, Gregor, burn och ber Carina blunda eftersom hon inte vill maskera sitt körsätt. Göran tycker att det är ytterst underhållande att åka bil med Elina när hon är frustrerad. Elina är så charmig och fräser åt bussfittan att flytta på sig, gör omkörningar som inte är riktigt genomtänkta på fel sida om refuger, tävlar med andra omogna förare på motorvägen och testar vart gränsen för att tappa kontrollen går när man gasar in i en kurva. Vi bjuder så gärna på oss själva och om Göran finner nöje i Elinas bilkörning spär vi gärna på lite extra. Det är så mycket roligare när alla är glada och vi kan rädda den stämning som blev lite illa tilltufsad. Vi ser bara möjligheter med att Carina är på vår sida, fast hon är en Blåfitta och att  även hon kan skratta och rycka på axlarna åt nära döden upplevelser i bilen med Elina.

Nu är helgen slut och efter en dag som toppless brud på balkongen sitter vi och njuter av en Cola framför fotbolls-em. Det har blivit burnade på vägarna även idag med Ester och vi börjar känna oss lite mer i fas med oss själva. Elina går med på att gå ner till Gädd-bryggan, men bara om hon får ta med sin Tigrus. Visst säger Heidi. Du är så söt och fin, vill du bada i mitt badkar? Vi ser bara möjligheter med att Tigrus inte blev gäddmat utan att vi istället bjöd gammelgäddan på en tepåse :P

Puss puss :)

We never mess around with discipline. Och vi tackar aset för att han har lärt oss att kanalisera frustration och ilska. Eftersom vi inte ser möjligheter med att vara en lyxhora går vi inte på gatan när vi är frustrerade. Antingen går vi ut på stan och slåss, eller så springer vi tills vi spottar blod. Det tidigare alternativet brukar kunna uteslutas ganska fort eftersom det betraktas med misstro (och om jag ska vara ärlig känns det ganska fjortis) och jag bara är två äpplen hög. Det andra alternativet var det aset som introducerade för mig för lite drygt ett år sen. På med joggingskor (eller jag skulle önska att jag hade kunnat ta joggingskor, men eftersom jag inte hittade dom fick det bli ett par gamla sneakers, förlåt benhinnor...), shorts (man får så fina lår när man springer :P) och vindjacka, fram med MP3spelare med hög musik, så är vi redo att möta natten och Hammarbybacken. Mitt val av musik kan diskuteras, men jag lovar att det finns en skön takt i Mexican Summer, man blir fett peppad av Detroit Rock City, Heartbeat värmer upp fint och Coca-Cola veins är en skön parodi på mig. Vi ser bara möjligheter med att springa upp och ner för den jävla skidbacken tills vi spottar blod.

Heidi och Elina har Coca-Cola veins, we don't use our brains, det varkar onödigt att göra när vi bara är med varandra. Och då menar vi bokstavligt talat och inte med den mer mörka metaforen. Med Coca-Cola veins menar vi att vi intar kopiösa mängder med Coca-Cola varje dag. Man kan inte klara sig igenom arbetsdagen utan vårt brown gold och om man äter thaimiddag är det den självklara drickan. Socker tack, tack mycket och tack ofta :P Eftersom vi inte dricker kaffe måste vi bli pigga och alerta på annat sätt. Vi ser bara möjligheter med att vi ändå tränar så att stora mängder socker inte påverkar oss överdrivet mycket.

Göteborg hälsade Elina Dvärg med sol och lunch på kyrkogårdar (ja, jag vet att det låter lite.. underligt, men det är den närmaste parken till kontoret i Gbg :P). Vi hade laddat för två härliga dagar i Götet med två dubbelsnickers och såg fram emot att få avnjuta dom utan dåligt samvete. Döm om min ilska på mig själv när jag upptäckte att jag absolut inte var sugen på snickers. Vad är det som har hänt med mig?! Jag blev så upprörd att jag var tvungen att bege mig ut på stan för att shoppa ipren och spendera mitt presentkort på H&M. Sen kändes livet lite lättare ända till ja upptäckte följande faktum; det man shoppar i Göteborg måste man på nåt sätt bära med sig tillbaka till Stockholm och det kanske man borde ha tänkt på när man valde väskor inför resan. Vi ser bara möjligheter med att proppa datorväskan smockfull och att vi har en handväska modell X-Large. Trots att man får läskiga, röda märken på axlarna...

 Vi har funderat mycket över begreppet självplågare dom senaste dagarna och kommit fram till att det förmodligen är vanligare än man kan tro. Det finns många översättningar på begreppet självplågare och jag tror att alla förstår att jag inte för tillfället menar den översättningen som vi använder professionellt här på jobbet, utan dom versionerna som jag tror är mer vanliga. Till exempel det som jag sysslade med igår. Man springer tills det inte finns nån kraft kvar i kroppen och alla muskler bara skriker av överansträngdhet. Självplågeri på det träningsmaniska planet. Ett annat exempel är ett jag också har sysslat med en hel del och har med Internet att göra. Man går in och tittar på bilder som man i förväg vet att man mår dåligt av att se och läser sånt som man vet i förväg att man kommer ogilla. Jag och Heidi kom fram till att det ligger i människans natur och att det bara är att se möjligheter och stå ut med skiten.

Jag vaknade imorse, svängde benen över sängkanten och väntade på att den skulle komma till mig; träningsvärken. Men det gjorde den inte. Jag vart nästan besviken. Det var med en skräckblandad förtjusning jag hade sett framför mig att jag skulle ha riktigt stela och värkande ben hela dagen. Jag behövde i och för sig inte oroa mig speciellt länge. När jag hade låst dörren och glatt skulle skutta nerför trapporna kom den. Ordentligt. När jag kom ner efter att envist ha fortsatt studsa skakade benen precis som dom brukar göra när man har sprungit kvällen innan. Ja, jag vet att detta innebär att mina springmuskler är obefintliga, men jag skyller det på en lång och kall vinter och ser bara möjligheter med att träna upp dom igen under sommaren.

Ikväll ska vi träna igen. En jävla massa. Och det är stunder som dessa som vi önskar att dygnet hade fler timmar. Men jag ser fram emot att rida dubbellektion eftersom Annsan har utlovat serie idag. Det betyder fina övningar för låren och det betyder fett med mjölksyra. Det är med sorg i hjärtat som jag inser att Golfen inte kommer hända för mig ikväll. Man måste inse att man inte är ung längre(jag och den gamla haggan kan gå tass i hand när det gäller denna fråga :P) utan att det är dags att tagga ner om man vill hålla sig vaken på jobbet och senare Carinas examnesfest ;) Vi ser bara möjligheter med vår Blåfitta :D

Puss puss :)

Först var det en känsla av lättnad. För ibland när man agerar för att roa andra kan det kännas som en press att leverera hela tiden. Jag började känna mig stressad, nästan utarbetad av att hinna med jobb, blogg, msn, vänner, hästar och knull (en ny bubblare på schemat). Något måste bort och det är inte direkt bubblaren i sammanhanget som ligger närmast. Dygnet har bara 24 timmar. Det går bara 7 dygn på en vecka och 4 veckor (ja, ja vet att det är olika det där och lite flytande) på en månad och... ja ni fattar grejen. Tid är nåt jag inte har i överflöd. Så när jag upptäckte en vacker morgon på jobbet att både msn och blogg var borta var det en inte helt motbjudande känsla som fyllde mig först. Sen insåg jag att oj, vilken sjuk människa har jag inte att göra med???  Första tanken var att tacka för att jag slapp eliminera mina tidstjuvar själv och för alltid gå blogglös igen. Detta till mina vänners stora förtret. Jag beslöt därför att gå halva vägen. Skaffa en ny blogg och bara köra med jobb-msn. Jag ser bara möjligheter med att vara rätt untouchable. Vilda musen är tillbaka och hon kommer vara en större bitch än nånsin :P

Max påstod att jag var lika blond som jag såg ut och att jag förmodligen hade ett väldigt uppenbart lösenord. Och ja, det beror väl på vem det är som ska komma på lösenordet. Jag har alltid haft samma lösen på alla ställen sen i gymnasiet när Nick kallade mig för mitt lösen på msn medan ja satt å funderade på vad jag skulle byta till. Gullunge (och nej, nu har ja inte kvar detta lösen nånstans, förutom på tappa.se, om du känner för att gå in och fiffla med mina steg. Vet inte om du finner nöje med det, men be my guest, ja bjuder på den :P). Jag är en riktig gullunge och ja frågade Max om han inte också tyckte att det var uppenbart hur lösenordsknäckandet hade gått till. Hon tänkte förmodligen "Asså den här tjejen är ju så jävla gullig, så det är ju uppenbart vad hon har för lösenord". Inte troligt tyckte han. Jag frågade om jag skulle ändra alla mina lösenord till Pissfitta för att göra det lite enklare för boven i dramat, men nej, så uppenbara ska vi inte vara. Jag ser bara möjligheter med ytterst långsökta lösen numera.

Kärt barn har många namn. Vilda musen är mitt nya nick. Jag vet inte hur pass charmigt det är och hur högt jag värdesätter det, men det duger. Döpt efter en åkattraktion på grönan är i och för sig smickrande... Vilda musen och Heidi den vulgära. Äntligen har du hittat nåt som inte var upptaget ;) Då kan jag andas ut med andra ord. Jag vet inte hur mycket jag steg i aktning i vissa personers ögon när detta blev känt, men jag bjuder på den. Man måste vara billig och villig och det finns ingen anledning att vara kräsen. Man har vissa behov som behöver tillfredsställas och när gbg-killen på jobbet hörde sthlms-filosofin sken han upp som en liten sol och funderade på att flytta upp till sthlm på heltid. Jag sa att det räcker med att åka upp veckan innan lön för då har vi rea på rean och ta två betala för en. Han verkade intresserad. Reklam lönar sig alltid och vi ser bara möjligheter med att staden snart är en före detta göteborgare rikare ;)

Micke och Henke har börjat inse att Elina inte längre är den söta och timida flicka med den lena tungan som dom kände i 9an. Även rosa badbrallan var i chock. Så mycket könsord som florerade under middagen på Poolpartyt med stallettjejerna hade dom inte hört sen 9an. I killarnas omklädningsrum på hockeyn ska tilläggas (stallettjejerna har fastnat i tiden i ett manligt omklädningsrum, allt är precis som det ska vara :P). Och Micke undrade hur många konstellationer med ordet fitta man kunde komma på under en tidsintervall på endast fem minuter. Heidi, Elina, Kattis, och Carina kan sätta nya rekord. Elin har varit och sköljt truten med saltvatten i Thailand under två månader, men hon kommer igen. Dessutom känns det som en gammal dammig klyscha att säga snutjävel. Blåfitta är betydligt mer nytänkande och mycket mer 2000-tal. Vi ser bara möjligheter med att vara ett gäng moderna stallettjejer. Vad gör du med batongen kärringsnut? In och ut ;)

Är man dagen efter ska man inte skickas ut för att lämna tillbaka Kattis bil. I alla fall inte om man är Vilda musen (vi måste vänja oss) och Heidi den vulgära. Elina svänger upp på Kattis parkering med neddragna rutor, vinden i håret och Falling rain på högsta volym i Kattis BMW. Vi kände oss nyknullade (även om det inte var så), glassiga, sexiga och hårdrock. Heidi kom strax efter talandes i mobilen och tyckte att dom kunde spara tid genom att hon gick och lämnade Kattis nyckel i brevinkastet medan Elina flyttade över sakerna till Ozze. När Heidi kom tillbaka utan nycklar kom vi på att det inte går att låsa Kattis bil utifrån utan nyckel. Elina låste in sig i bilen och låste inifrån och fick sen åla sig ut genom det lilla fönstet i bakluckan. Här finns det bara möjligheter med att vara fun-size och inte man-size, lr hur? ;) Bilder finns på Facebook... :P

Jag sitter på kontoret i mitt älskade Göteborg. Solen skiner, lunchen var god och stämmningen på kontoret är på topp med tårta och allt. En ny blogg är skapad och jag känner mig faktiskt riktigt nöjd med det och måste erkänna att jag har saknat mitt bloggande. He taste like you, only sweeter och idag får jag äta snickers igen! Livet är underbart ibland :P

Puss puss :)